prs wolfy & rollspelare

James öppnade ögonen och rynkade lite på pannan innan han satte sig upp, förvirrat granskade han Stella och gäspade stort.
"Stella?" sade han och reste sig upp. Han försökte sätta fingret på vad som hade skett som lett till en sån drastisk humörsvängning men kom inte på något.

”Vad är du?” Hon backade bakåt illa hon stod med ryggen mot väggen, korsade armarna över bröstkorgen och försökte hålla en bestämd min men hon var ganska säker på att det misslyckades.

James rynkade på pannan och granskade henne lite snabbt, visste inte riktigt om han ville ta det hela där och då. Han skakade lite på huvudet och tog av plåstret från sin panna.
"Du rörde min rygg, även fast jag sagt att du inte ska. Vad såg du?" frågade han kallt och gick till hallen.

Stella försökte låta bli att plågas av skuldkänslor, hon ville ha svar. Hon följde efter honom då han gick ut till hallen.
”Du satt i någon sunkig bar och pratade med någon Trevor om huruvida du vill vara fallen, människa eller skyddsängel!”

"Dåså, du vet exakt vad jag är." sade han kort och granskade henne lite snabbt. Han bet sig hårt på läppen och lutade huvudet mot väggen. "Jag tänkte berätta för jag lita på dig så pass mycket, men jag väntade på rätt tillfälle." sade han kort och kollade på henne.

”Det är därför du inte ville att jag skulle röra vid din rygg.” Stella rynkade på pannan, kom inte ens längre ihåg vad det var för löjlig ursäkt han gett henne för att hon skulle hålla tassarna borta.

"Mina vingar var där innan, innan dom ryckte av dom. Det du rörde, utan tillåtelse, var ärren." sade han kallt och kollade på henne. "Håll dig borta från Adam." sade han kort innan han tog på sig sina skor och jacka. Han gick ut från hennes hus och gick ner till sin bil.

Stella såg efter honom en lång stund innan hon stängde dörren. Hon behövde tid på sig att fundera innan hon kontaktade James. Om han skulle vilja höra från henne igen efter det här vill säga.

James gasade hem och gick till köket. Han drog handen över ansiktet och suckade högt, visste inte riktigt vad han skulle göra. Han hade gärna varit med henne under en längre tid, berättat allt för henne och allt men hon hade trängt sig in i hans minnen. Han svor till och slängde ett glas i väggen, trodde verkligen att han hade fått till det den gången.

Då det senare på kvällen knackade på dörren skyndade hon sig för att öppna, hoppades på att det var James så hon blev ganska besviken då det var Adam. Vad gjorde han ens där? Hon kände sig lite olustig då James varnat henne för honom.
”Får jag komma in?” frågade han vänligt, såg på henne med nyfikna ögon.