--Krumbens liv--

Bra ♥

Kapitel 12: Piggy , Konny och Molly
Det hade gåt några dagar och Ruby och Hermione var goda vänner. Jag låg på kökssoffan och tittade ut i det blå. En uggla kom infarande. En liten mini uggla. ”Ho ho vad det var kul att flyga” sa den. ”Jag är Piggy, hej Krumben” sa den sedan. ”Hur vet du mitt namn?” Frågade jag. ”Hedwig berättade ditt namn” sa den. ”Känner du henne, ok .Är du tjej eller kille?” Frågade jag. ”Syns inte det?” Frågade Piggy. ”Hör här” sa hon. Hermione hade precis fåt loss lappen på Piggys ben när hon flög upp i luften och skrek (hon försökte nog sjunga) ut en hissnande melodi,(om man ens kunde kalla det melodi) som gick såhär:

Jag är Piggy,
En uggla
Som har lämnat ett brev
Jag är Piggy
En liten uggla
Och jag har träffat Krumben!

Hon skrek med hes röst som höjdes och sänktes. ”Visst var den bra!?” Frågade hon. ”Den var… speciell” svarade jag. ”Tack, jag måste gå nu” sa hon och flög iväg med Hermiones brev fäst på ena benet.
Vi var 3 veckor in i sommarlovet. Jag skulle precis gå till Minna när jag kom och tänka på en sak. En liten hemlis. Jag skyndade mig dit, när jag kom fram låg Minna i katt korgen med ryggen emot mig. ”Eh ... jag är här nu.” Sa jag. ”Kom du bara” sa Minna ”men tyst”. Jag gick förbi henne och med en överraskande min kollade jag på det som låg bredvid henne. ”De är Konny och Molly” sa Minna. Två söta bedårande kattungar låg där. En vit med orangea fläckar och en svart med vitt runt nosen och brun-orangea fläckar. ”Hon, där är Molly” sa hon och nickade mot den vit orangea. ”Och Konny den andra” sa Minna och log. ”Va!” Hörde jag någon utropa. Det var Ruby. ”Kom och kolla Hermione!” Utropade hon. Hermione kom ner och och fick sig en rejäl överraskning. ”Åh Krumben!” Sa hon och kramade mig. ”Meau” sa jag belåtet. Jag satt där och såg Minna mjölka dem. Jag pussade henne på kinden. ”Du är det bästa livet gett mig” sa jag till henne. ”Du är det bästa som finns i hela universum. Jag älskar dig så mycket.” Sa Minna. ”Jag älskar dig mer” sa jag. ”Jag älskar dig mest” sa Minna med en trött men glad min.

Lite romantik skadar aldrig och Piggy är så barnsligt knäpp!

Superbra!

B R A

Kapitel 13. Emmy, Scorpius, Emily och Ulrich

Det hade gått tre veckor sedan vi fick Konny och Molly. Hermione och Ruby visste att vi var ”kära”. ”Pappa? Visste du att det finns blad i trädgården som kan flyga!” Utropade Molly glatt. ”Ja, de kallas fjärilar” svarade jag. ”Du vet så mycket pappa, hur vet du allting?” Frågade Konny. ”Jag har lärt mig” sa jag. ”När jag var liten”. ”Har du varit liten!?” Frågade Konny med ögon stora som tefat. ”Ja, det har jag” sa jag. ”Lika liten som ni är.” ”Var du lika tuff som mig då?” Frågade Konny och gjorde en gest mot sig själv. ”Nej det vet jag inte om jag var” sa jag och ljög lite. Men det var ganska sant. ”Du är inte tuff, jag är tuff” sa Molly med en självsäker min. ”Hur vet du det?” Undrade Konny. ”Vi har ju inte testat än!” Konny rusade emot Molly, och så började de brottas. ”Sluta nu ungar” sa Minna. ”Om ni vill bli en trollkarls katt får ni inte uppföra er så. ”Förlåt mamma” sa Molly och Konny med en och samma röst. ”Hej Heddan!” Utropade jag när Hedwig kom flygande ner mot mig. ”Mår Konny och Molly bra?” Undrade Hedwig. ”Ja tant Hedwig” sa Konny med ett flin. (Hedwig hade träffat ungarna förut, det var därför hon visste deras namn). ”Några nyheter?” Undrade Minna. ”Ja, fru Emmy vill så gjärna träffa er” sa Hedwig. ”Då beger oss vi genast” sa Minna. ”Det var bara det, adjö” sa Hedwig. ”Adjö…” började Konny. ”Kloka Hedwig” fortsatte Molly och kollade strängt på Konny.

När vi kommit fram till fru Emmys hus (jag visste inte vem hon var) kom en ung grå katt fram till oss. ”Nämen Minna” sa Emmy. ”Så bedårande!” Emmy kollade på Molly och Konny. ”Ja visst är vi” sa Molly. ”Dina med” sa Minna. Två kattungar i ena en svart päls och den andra grå vit hade hoppat fram. ”Tack” sa Emmy. ”Detta är Emily” sa hon och nickade mot den vit gråa. ”Och detta är Scorpius” sa hon och nickade mot den svarta. ”Jag är Molly” sa Molly. ”Jag är Konny” sa Konny. ”Hej Konny” sa Scorpius. ”Vill du leka?” Konny tittade på Scorpius. ”Självklart” sa Konny. ”Detta är Ulrich, min make” sa Emmy. En svart katt kom fram. ”Vilket nöje att se dig Krumben” sa han. Han hade en mörk röst. Lika mörk som Rangos. ”Hej Molly, ska vi … le leka vi m med?” Frågade Emily. ”Okidoki” sa Molly. De traskade iväg och vi vuxna fick en trevlig liten pratstund.

Var detta bra?
Det tycker jag

Bra

Ja,klart det var bra, LÄNGTAR tills i soooooommar

Varför det då?

För då träffas vi,vi är kusiner & hon är min bästa kusin.hon bor i Stockholm & jag i Skåne


fattar du

Aa låter ungefär som jag och min bb kompis. Hon bor nära Göteborg och jag bor i norr.