Dragonfliers

((A, det är okej. :3))

Simon skjuter över den halvfärdiga och smått plottriga teckningen till Alice. Han har inte slutfört detaljerna ordentligt riktigt än.
"Drakar och ett åskväder." Viskar han tillbaka.

Alice tittar fascinerat på teckningen. "Wow" viskar hon. "Den är grym" hon tittar upp och ler mot Simon. "Du är verkligen duktig" Hon vänder blicken utåt. Det ända som behövdes var drakar och Simons teckning skulle bli sann. Hon vänder sig mot Simon igen.

Simon tycker att Alice är för snäll, hur man nu kan vara det. Eller så är han bara otroligt kritisk med tanke på att han alltid refererar det han ritat till sina teckningar för 8 år sedan ungefär. Hans rum där hemma är fullt med halvfärdiga saker, allt från dikter till akvarellmålningar.
"Tack." Mumlar han och krafsar ned ett par detaljer på drakarna som bara är linjer för stunden.

Silver böjer sig fram och synar teckningen "Snygg" ler hon och tillägger sedan "Fast vingbredden bör vara större annars kan de inte lyfta med sin kroppsmassa sa hon alvarligt och seriöst. Hon lutar sig sedan tillbaka och ser ut genom fönstret och tänker på sin senaste bok hon läst den hade handlat om drakar.

Simon lyssnar noga på det som Silver sagt.
"Tack så mycket." Säger han i riktning mot Silver och suddar bort linjerna som bestämmer drakarnas vingbredd och ersätter dem med nya. Simon tycker inte om när de blir fel. Kanske är det därför han har så mycket halvfärdigt. Tanken får honom att stanna upp i tecknandet men sedan fortsätter han.

"Lugnt det." säger hon lätt och några utav de populärare tjejerna fnittrar. Hon höjer på ögonbrynen åt dem hur kan de vara så barnsliga. Visserligen tillhörde Simon inte bland de populära men det var ju ingen orsak till att hon inte skulle göra det. Hon var med vilka hon ville och ville hon prata med Simon eller med dem då var det så.

Alice tittar på Silver sedan på Simon igen. Hon sjunker ner i stolen och fingrar på sin tvärflöjt som ligger på bänken. Hon hade spelat instrument sedan hon var 3 år. Hon kunde spela; gitarr, tvärflöjt, blockflöjt, panflöjt, munspel, fiol, trumpet, tuba, saxofon, piano, orgel, bas, banjo, yukulele, de flesta sorters trummor, klarinett, harpa och några till.

Simon hör de fnittrande tjejerna och ignorerar dem, som alltid. Han fortsätter rita och skissa på detaljer på teckningen och det mullrar än en gång utanför. Då ritar extra mörker på ett par av molnen. Han lutar sig en aning närmare teckningen för att rita detaljerna på drakarna. Simon går sedan tillbaka till sin ursprungliga position och betraktar teckningen. Han undrar vad som egentligen hamnar i fokus. Men han kan säkerligen inte fråga då Mr. Pickle plötsligt börjat iaktta honom noga.

Alice tittar ut. En blixt uppenbarar sig på den grå himlen. Sedan kommer mullret. Hon är inte rädd. Men det är tydligen tjejerna längst bak. De ger ifrån sig ett varsitt skrik. Alice ler. Mr. Pickle tittar på tjejerna med sina buskiga ögonbryn och runda glasögon. Sedan återgår han till att babbla på. Alice suckar, igen.

Jag hör åskan och dem fnittrande tjejerna och pratet om teckningen. Men jag vågar inte säga något så jag sneglar lite lätt på den. Jag nickar ett ' fint' och tittar fram då han slutar att babbla en stund. " nu får jag be er att sluta med teckningen den tar för mycket uppmärksamhet!" sa Mr. Pickle. Jag vännder blicken ut igenom fönstret och ser en liten blixt inget mera. Jag kollar i boken jag har framför mig och läser texten: ' jordens ruteration är en viktig del för att jordens befolkning ska kunna ha det bra' jag fnyser lite åt texten och tittar ut igen. " som om" sa jag tyst ich tittade på regnet som slog som spön mot backen. " ville du säga något?" frågade Mr. Pickle och pekade på mig. Jag skakar generat på huvudet och känner hur röd jag blir om kinnderna. Jag hör hur dem viskar tönt längre bak i klassrumet men det hör bara jag.