skidorts hotel (Rollspel)

Linny

Jag fattade fortfarande varför jag var servitris!
Jag ville ju bara skälla ut gästerna, vilket jag inte fick.
Som för en stund sen då någon idiot var så klumpig att den välte ut sitt glas med vin över hela bordet och sig själv.
Visst han får gärna välta ut sitt vin glas bara han inte skyller på mej, vilket han gjorde.
Alltså varför skylla på servitrisen när man mycket väl vet
Om att det var man själv!!!

leila

Jag mimade lite på min favorit låt, Love Story, jag älskar den och har älskat den ända sedan jag hörde den första början, den är grymt bra! Disktrasan vandrar fram och tillbaka i mig hand, detta var det mest äckliga jobbet här. Jag suckade tungt och fortsatte tyst.

Rocky

Rocky gick genom en dörr märkt med Stuff only som ledde direkt in till köket utan att hon skulle gå igenom matsalen.
"Oi, Pierre, hur går det med soppan?"
En ung, tunn man tittade mot henne och suckade. Rocky hade sedan hon såg honom första gången (han var ansvarig för maten till arbetarna) kallat honom "Pierre", helt utan anledning. "Pierre" själv hade i början stått emot det, men nu brydde han sig inte längre.
Pierre började söka genom det jättelika kylskåpet och tog sedan fram en smörgås med ost, skinka, sallad och tomat i, och lade den i mikron. (Ja, ni hörde rätt, mikron. Man hann ju aldrig med allt?)
Snart fick Rocky emot sin smörgås, men istället för att gå igenom den dörren hon var menad att gå igenom, gick hon istället rakt ut i matsalen och vinkade till alla som jobbade där. Innan dörren stängdes han hon se hur Pierre slog sig i pannan.

Dorotera

Jag var äntligen verkligen klar med arbetet! Ingen Adam hade stört mig eller så och nu var det äntligen klart!
Jag suckade ut av lättnad. Nu behövde jag få i mig nåt!
Jag gick till restaurangen och ställde mig för att beställa, fast... Jag får ju maten gratis för jag jobbar här, men beställer ändå vid rätt ställe!
Jag plingade på klockan på disken och började vänta. Då såg jag att Ronya kom ut ur köket. Elelr ja... Hon ville bli kallade Rocky!
"Rocky! Hej!" ropade jag till henne.

Cornelia går snabbt mot rum 15.
De som bor där är i resturangen och hon måste fixa deras rum innan de kommer tillbaka.
Rummet ser ut som en svinstia och luktar konstigt.
Men det är hon van vid.

Hon plockar upp kläderna och lägger de i en prydlig hög på en stol, torkar snabbt golven och beundrar nöjt sitt verk.

Hon går ut och smyger in till sin egna lilla skrubb, som är inredd med teckningar för fuktfläckarna på väggarna och han en liten korg i hörnet.

"Mino? Det är jag!"
En liten svart brun kattunge går försiktigt fram från ett hörn.

"Jag tog en liten bit fisk från köket, vad tycker du?"

Katten mjauar nöjt och lägger sig bakom korgen, sitt egna ställe.
Cornelia ler och ska just gå när dörren öppnas.

Rocky hälsar till någon... Dorotera tror hon. Hon njuter av att alla stirrar. Hon svänger ännu snabbt om och bugar sig lätt till alla som ännu årkat se på, och försvinner ut ur matsalen. Hon öppnar sin "magväskas" ficka, där Zac sitter.
"Ta det här, du", säger hon och stoppar in lite sallad och tomat. Zac börjar nöjt tugga på det, och Rocky går genom korridoren och äter själv snålt på sin macka.
Det känns konstigt... Som om något är fel...
Plötsligt kommer hon på vad det är. Rocky spetsar sina öron och lyssnar. Snabba steg runt hela hotellet, men långt borta från den här delen. Rocky börjar kolla igenom rummen en efter en och upptäcker efter några minuter att hon är ensam på "Stuff"-sidan, för här är deras rum och de billigare rummen. Rocky börjar få panik. Hon öppnar dörr efter dörr och upptäcker en därifrån hon hör en röst. Rocky sliter upp dörren och upptäcker en av hennes arbetskamrater, Cornelia.

Dorotera

Tillslut kommer Frank fram efter att jag väntat en stund.
"Goddagens!" sa han och log lite svagt.
"Hej Frank, Du ser Deppig ut... Vad står på?" frågade jag.
"Äsch... det är bara så... Jag blir allt kallad Pierre av den unga damen Rocky... Det börjar bli jobbigt... Men jag är van..." sa han och suckade. "Men jaja! Vad vill du äta då, Dora?"
"Hmm... Kanske en stor macka? En stor ost och skinkmacka, tack!"
Frank nickade och gick iväg.

Leila

Nu var det dags att fixa duschen, det låg ett tjockt lager vatten på golvet. Jag tog fram en mopp och började skura i takten till andra låten i min spotify-lista, What Makes You Beautiful.

När arbetet var klart gick jag till "staff only" där jag kunde lämna moppen och tvätttrasan. Det hördes hyshade röster så jag öppnade nyfiket dörren på ett så tyst sätt som bara jag kunde göra. Jag hörde en dörr stängas längre fram så jag fortsatte smygande att öppna dörr efter dörr. Tillsist stod jag där och stirrade in i ryggen några personer, jag kunde bara namnet på den närmast mig. Rocky, vi i personalen visste inte varandras namn eftersom vi var så många.
"Vad är det som händer?" Viskade jag till Rocky.

Hoppar ur (har vart lite efter i detta rollspel)

Heather himlar med ögonen åt sig själv när hon ser sig i spegeln. Hon kammar sitt hår.
Hon hör ett litet jamande.
"Minna kom fram söta du" skrattar hon.
Den svarta katten kommer fram under täcket.
Minna har en vit fläck på näsan och på öronsnibbarna.
"Du är min älskling du" säger Heather och kliar henne bakom örat.