Rektor Frosts trekamp. [privat]

"Fast det är ju bra, varför ska vi vara schyssta när det till slut kommer sluta med att någon mördar en annan?" Svarar Abbigail och fnyser. Hon har redan målat upp hela slutscenariot - och hon är inte med i det som det ser ut nu. Jack kommer säkert driva henne i graven efter åren som grannar.
"Snälla döda míg inté! Miséricorde!" Säger flickan skrämt med glansiga ögon.
"Herregud, jag kommer inte behöva mörda dig. Med vad du uppvisat hittills är det et jäkla mirakel att du klarat dig hit." Svarar Abbigail ilsket och den andra kryper ihop. Abbigails stav stannar till i perfekt vinkel och en röd stråle skjuts ut från spetsen. Menad för flickan, den måste träffa flickan. Så hon lär sig att den här världen inte har någon sorts nåd, hon kan några få ord på franska och miséricorde som betyder nåd, är ett av dem.

"Abbigail!" ropar Felix när kommer inramland in i rummet och ser hur Abbigail cruciatusförbannar fransyskan. Samtidigt försöker Jack knuffa till Abbigail.

"Ur vägen blondie!" Säger Abbigail och fransyskan börjar skrika. Men bara för några sekunder. Hon hade inte tänkt sig något längre. Hon undviker knuffen och går fram till den darrande flickan.
"Nästa gång är du död, uppfattat? Tror du verkligen att alla här kommer att låta dig komma undan levande?" Frågar Abbigail hotfullt och fransyskan skakar snabbt på huvudet. Abbigail vänder sig om för att möta Felix blick.
"Vad har du för problem?" Frågar Felix henne.
"Jag har många. Vilket ska jag börja med?" Svarar hon smalt leende och Felix blänger på henne men försöker istället hjälpa fransyskan istället för att kaxa med Abbigail.

Jack ramlar nästan när Abbigail undviker hans knuff. Han ignorerar Abbigail som står och kaxar med Felix och börjar istället hjlpa fransyskan upp. Jack uptäcker hur Felix är täckt med slem och kastar en snabb blick mot dörren som står vidöppen med en snigel som är påväg igenom.
"Dörren!" ropar Jack och pekar på dörren utan att släppa fransyskan.

"Men herregud, ingen av er kan ju stänga dörrar!" Säger Abbigail och smäller igen dörren. Hon märker inte snigeln förrän den klättrar uppför hennes ben och av ren reflex...
"Incendio!" Skriker hon och pekar på snigeln som fattar eld, tillsammans med golvet och även hon själv. Fast Abbigail tar sig därifrån. Fast rummet har fattat eld, hon tycker det är fint på något sätt. Sedan märker hon vilka som var på sidan där elden tär som mest.
"Aqua Eructo." Säger hon och en koncentrerad vattenstråle skjuter ut ur staven och släcker elden - och översköljer de andra tre i rummet med vatten.

"Fort hitta utväg men gå inte igenom själv!" ropar eller beordrar Jack panikslager när han ser hur barnrummet är fyllt av sniglar. Plankorna under Jack viker sig och han faller ner i sitt eget rum där hemma.
"Hallå! Hör ni mig" ropar han skräckslaget och tittar sig omkring när hans föräldrar kommer in.
"Jack?" säger båda föäldrarna fundersamt.

"Jack!" Utropar Abbigail skrämt och försöker öppna golvet igen, innan hon återfår fattningen och öppnar en bänk utan att tänka på det.
"Vad håller du på med?" Frågar Felix kritiskt.
"Går igenom bänken, det är knappast omöjligt!" Svarar Abbigail och förminskar sig så hon ska få plats i bänken.
"'ur gör du de där?" Fransyskans irriterande stämma stör henne.
"Metamorfagus, stäng locket!" Svarar Abbigail och Felix stänger genast. Abbigail tumlar ut i ett sovrum och hon får syn på Jack. Fast håret hänger för ansiktet så just nu, ser hon ut som en konstig liten dvärg.
"Jack!" Säger hon lättat.

"Hej Abbigail! Hur kom du hit?" frågar Jack samtidigt som Reece faller ner i Jacks säng.
"Hej Reece!" utropar Jack glatt.
"Tja" svarar han glatt tillbaka.
"Jac vilka är det här?" frågar föräldrarna och pekar på Reece och dvärg-Abbigail.
"Mina lagkamrater." svara Jack och går fram till Abbigail och lyfter upp peruken som täcker henne.
"Hej..." säger Jack.

"Jag gick igenom en bänk." Svarar Abbigail och vandrar runt i rummet en aning. När Reece kommer ner så hoppar hon till, det ser extremt roligt ut med tanke på hennes nuvarande storlek. När Jack lyfter upp hennes peruk växer hennes naturliga svarta hår ut och blir en väldigt rufsig bob.
"Hej på dig också." Säger hon surt och klättrar upp på honom.

"Hej då!" ropar Jack och går igenom garderoben innan det blir flera frågor "Till Narnia!".
"Trevligt att träffas" säger Reece och följer efter Jack in i garderoben.
Jack upptäcker att han har hammant i en snöig skog med en lyktstolpe.
"Wow... Narnia..." säger Jack förvånande innan Reece poffar fram bakom honom och räkar putta Jack ner i snön.
"Förlåt..." säger Reece.