SKRIV VIDARE!!!

...Löjliga Flink till idol. Det är skamligt!"
"Men Voldie... Alla konserter vi var på med honom!" sa Harry.
"Vänta lite" sa Umbridge. "Godispåsen då?"
"Den kan du ta" sa Voldie. "Jag kräver..."

"...att du sticker härifrån, och det bums!"
Då började Umridge gråta. "Men, jag har inget hem! Du förstörde det förra månaden!" sa hon till Voldie. "Va, jag har inte förstört någons hem detta året!" sa Voldie. Harry flinade. "Förutom det här..." sa han triumferande. Då blev Voldie arg och sa: "Harry...

...AVADA KEDAVRA!"
En grön blixt kom fram och Harry föll till marken. Umbridge började skrika på Voldemort. Hon skrek och skrek. Men Harry reste sig upp. Hans ärr hade räddat honom! Men det var nåt som inte stämde med det...

...för han var ju faktiskt arton år! Hans ärr skulle egentligen inte ha skyddat honom...

då han redan blivit av med horcruxet I det året innan. Eller hade han verkligen det? Voldemort stod ju här, levande, med Umbitch av alla vid sin sida, och Harry var arton år. Hade inte Harry besegrat Voldemort året innan? Det var något som verkligen inte stämde. En känsla djupt inom honom började komma fram, en känsla av att allt det här inte var riktigt verkligt. Det var nästan- nästan som att vara I en dröm. Eller en dröm I en dröm....

...så Harry tog till orda och frågade Voldie: "Äh, ursäkta om jag frågar, men är inte du död?" Voldie spärrade upp ögonen och sa: "Det är klart att jag är! Ser man inte det?" När Umridge hörde detta blev hon så chockad och rädd att hon stack sin väg. "Så blev vi av med henne", sa Voldie. Då svimmade plötsligt Harry och Voldie hörde ett ljud bakom sig. Och när han vände sig om såg han...

..Hagrid komma cyklandes på en enhjuling med en flamingo I skägget. Voldie och Harry, som abrupt vaknade till medvetande igen, stog där förstelnade medan Hagrid cirkulerade runt dem och tjöt; "Wiiiiiiiiiii! Umbitchen är borta! Länge leve kung Rickard! Wiiiiiiii!" Flamingon I skägget började flaxa med vingarna och sedan drog de sig av, upp bland molnen, som en baklänges flygande Marry Poppins.
Efter att de försvunnit spann Voldie sig snabbt runt mot Harry och spärrade ögonen I honom med en blängande, ilsken blick. "Ooops?" Skrattade Harry generat och...

...Började skaka hand med flamingon.
"Goddag, vad heter du?" frågade han flamingon.
"Ja jag heter Hagrid, vafan trodde du!" sa flamingon.
"Jag heter Harry Potter, trevligt att träffas!"
Men då sa flamingon...

"Jag drömmer om ett liv på Skottlands gröna vidder".
Harry sade: "Du skulle träffa min vän Hagrid, han älskar alla djur."
"JAG är Hagrid", sade Flamingon.
"Nej, men jag menar, jag har en vän som heter Hagrid."
Flamingont tycktes bli väldigt upprörd och....

Började picka på Voldie.
"Stick härifån!" röt den.
"Aah, mamma!" skrek Voldie och sprang iväg.
"Tack, Hagrid" sa Harry. "Kom, vi går till Hagrid!"
"JAG ÄR HAGRID!"