The Avengers [rollspel]

(Jag tar över RPandet av Spiderman sålänge, eftersom ingenting händer med Hulk för tillfället. ^^)

Inhuman kollade ut igenom fönstret, himmelen var nu klarblå, han krossade rutan och flög ut. Det var dags att hitta de andra som skulle kunna skydda Tony på bästa sätt. Han mindes tillbaks på tiden då det stora kriget mellan sex superhjältar och en hel armé från ingenstans utbröts, han mindes de kraftfullaste hjältarna. Hulk var definitivt starkast, men han verkade också bli argare ju mer skada han tog emot. Sedan var det Thor. Hans dödlighet visste han inget om, så han beslöt sig för att söka upp honom först.

Peter satt på väggen till en av New Yorks alla byggnader och mumlade för sig själv, medan han letade med sitt spindel-sinne efter fara. Hans sjätte sinne hade gett honom enorm huvudvärk under kriget, så han hoppades att inget liknande skulle hända snart.
"...och på tal om kriget stör jag mig på att Fury inte såg min potential, jag skulle definitivt behöva lite extra-pengar. Avengers skulle vara komplett med en spindel i laget..." vad han inte visste var att man egentligen inte fick betalt för att vara med i Avengers, men det behövde han inte veta just nu.

Tony observerar kvinnan som sätter sig bredvid honom... Hon var inget särskilt, rent utseendemässigt i alla fall.
Tony drar sin hand genom sitt hår och märker att den blir blodig. Han stirrar förskräckt på den och inser plötsligt hur läget ligger till...
Han reser sig hastigt upp och lutar sig mot väggen för att inte hans ben ska vika sig under honom.
"YOU DID THIS TO ME!" skriker han och pekar runt i rummet.
"IT'S ALL YOUR FAULT!"
Tony stapplar iväg och ser en stort metalldräkt, han känner en stark dragning till den och bestämmer sig för att ta på dig den. Efter en stunds mekande känner han hur han svävar en bit från marken och kan kontrollera dräkten. Den var en förlängning av hans kropp, en del av honom.
Tony flyger upp genom ett konstigt hål i taket i hans sovrum och flyger långsamt genom stan, lätt irriterad av regnet.

Loki såg på Jokern men sa inget. han hade inga planer på att bli involverad i något mannen gjorde innan han visste vem han var. de gick in i vita huset och Loki gick åt ett annat håll än jokern och var snart försvunnen. han låste in sig i rummet och en snabb tanke om att han borde prata med Kanada snart for genom huvudet men han orkade inte. han Sjunk ner mot golvet och kände sig plötsligt ensam. han hade ett helt land, men inga vänner och ingen familj. Genast for tankarna till Thor, hans bror och fiender. De var inte riktiga bröder och hans egna folk var fiender med Thors folk sedan länge, men trotts det så kunde inte Loki hata honom för det. nej hans hat grundades i att brodern alltid varit bättre än honom och han hamnat i skymundan. något Thor aldrig förstått själv. Loki lutade huvudet mot knäna
"Sometimes I wish it was just you and me. just like it was when we were children"

Thor gick om kring i affären, lyckligt ovetande om allt som hände flera mil bort.
Skjortor, kavajer, jeans och linnen låg över allt i butiken. Han kollade igenom allt, men fann aldrig något som tycktes passa honom. Antingen var det för smått (musklerna fick verkligen inte plats i alla olika skjortor han provat!) eller så passade det inte till hans nya frisyr.
Thor hade velat ha hjälp av någon att hitta kläder som passar honom. Jane?
Nej, han skakade på huvudet. Jane var fel person. Han hade inte träffat henne på ett år, och han visste inte om hon hade förändrats. Han var nervös.
Men Loki? Loki hade kunnat hjälpa honom! Han visste alltid vad som passade Thor bäst.
Han suckade. Loki var inte här nu, han var långt borta, och vart visste Thor inte.
"Damn you Loki!" muttrade Thor.
Till slut bestämde sig Thor för en vanlig svart skjorta och ett par jeans. Han betalade det snabbt och gick sedan ut till närmaste telefonkiosk.
Där bytte han snabbt om (så snabbt som det går att byta om i en telefonkiosk när man är 2 meter lång och har väldigt stora muskler) och gick sedan ut.
Ett pa unga kvinnor fnissade en bit bort och pekade mot Thor, men han ignorerade dem och gick vidare.
Varje gång ett fönster dök upp på husen bredvid Thor tittade han på sin spegelbild och beundrade sin nya frisyr.
Han var snygg, Jane skulle smälta!
Och Loki, han skulle bli stolt!

(hahahahahahahahahahah Louise jag kan inte annat än att älska dig xD du måste snart möta din kära bror ♥)

Inhuman såg Thor gå runt nere på gatorna i en helt ny frisyr och helt annorlunda kläder än de han burit under kriget. Inhuman flinade under masken han hittat hos polisen. Han stängde av elektromagnetismen och dök rakt ner mot åsk-guden, skallade honom hårt och skickade blixtar mot honom.

Plötsligt dunkade det i den delen av hans hjärna som innehöll spindelsinnet och han svingade sig iväg tills han såg mannen han räddat och Thor slåss mot varandra. Han sköt en till nätlina på byggnaden över dem och svingade ner mot den maskerade mannen.
"Watch out, friendly neighbourhood wall-crawler coming through!" men precis när hans fötter nuddade mannen kände han sin kropp darra av elektriciteten han skickade ut. Han reste sig upp efter att ha fallit omkull. "Ow... Shocking... Now, in the name of the international house of pancakes, I demand you to stop fighti-" han kände mannens baseball-trä träffa sin mage. "That's how you want it, huh?"
Han hoppade till närmaste lykt-stolpe och tog ett hårt grepp om den, tur att spindel-giftet hade gett honom super-styrka. Han bröt av den så att den var trippelt så lång som han själv och svingade den hårt mot el-mannen.

Thor gick lugnt på gatan, då plötsligt något hårt träffade honom i huvudet. Det dånade i öronen och svartnade för ögonen.
Han snurrade runt och tog ett hårt grepp om sin hammare och kastade den så hårt han kunde mot varelsen som attackerat honom.
"WHAT DO YOU WANT?!" röt han högt och tog ett fast grepp om varelsens jacka.
Samtidigt kom en annan person in i ståhejet och den första varelsen drog sig loss och började slåss.
Thor kastade sin hammare hårt mot dess huvud, men missade med två centimeter.
Samtidigt upptäckte han att den nyaste personen bar som en röd och blå heltäckande kroppsstrumpa, och han kunde inte låta bli att frusta till av skratt.
Han började tappa fokus och skynda sig att försöka sluta tänka på den pyjamas liknande dräkten personen hade.
Thor snurrade runt med hammaren framför sig.
"DON'T DESTROY MY NEW HAIRSTYLE! I CAN'T FIX IT THIS HANDSOME BY MY SELF!"

"Don't worry about the hair, but I could need some help with this guy!" ropade Parker mot guden. "Hey, tell you what, you controll the lightning, right? This guy seems to-" han svingade lyktstolpen än en gång "-be full of it! Try to use you hammer against him!" ropade han och undvek Inhumans slag.

Thor tvekade, han hade ingen aning om vem den pyjamasklädde personen var, men tydligen ville han samarbeta och besegra den mystiska personen.
"Who are you? Why trust you?" frågade Thor och stannade upp.

Peter suckade. Sedan kriget var de sex världskända, men ingen visste vem han var.
"Don't you watch the news? The cops were after me a while. I'm Spiderman!" sade han och sköt iväg två nätbollar på mannens mask så att dem blockerade hans syn. Sedan sköt han en nätboll rakt mellan hans ben.
"Sorry, my finger slipped."