We are left, they disappeared. (Rollspel)

Nikki ser sig omkring och känner att hans rum ser väldigt vuxet ut helt plötsligt, men han hade blivit vuxnare sedan hans mor dött. han nickar mot säcken och sätter sig ner och stirrar på Tom
"Trorn du de saknar oss där hemma?" frågar han undradne

Nääee...
Lämna oss inte Dx

(Noooo, världen går under )

Thomas skakar på huvudet. "Nej, lite i såna fall. Vi är ju på skolresa och ska vara borta ett tag. Dem vet ju inte vart vi är" svarar han lågt. Tom hoppar sedan upp och stänger dörren varefter han sätter sig på skrivbordsstolen igen.
"Jag har förresten ingen aning om vart jag är någonstans. Jag kommer bara ihåg att vi gick några korridorer och sedan hittade jag dörren. Menart vet jag inte" säger han även om det inte är hans stösta problem just nu.

Nikki nickade, han var inte ens säker på att hans far visste att han var borta på skolresa?
"Men borde inte lärarna märkt det?" frågade Nikki och ryckte sen på axlarna "jag bor två korridorer bort" sa han enkelt

Thomas tittar upp i luften och rycker på axlarna. "Sen när har dem brytt sig om eleverna? Vår enda bra lärare var ju Crister i fyran och femman. Han brydde sig ju om oss i alla fall" säger han och snurrar ett varv på stolen.
Thomas gör sedan tummen upp och ler skämtsamt. "Bra, då springer jag och knackar på hos dig om det händer något. Mardrömmar eller så" skrattar han och rättar till luggen.

"Ja men om de förlorar elever, tror jag till och med de bryr sig, de är ju inte så att de kan strunta i oss" sa Nikki och log sen "mm gör du det, jag vet inte om jag öppnar, men annars får du slå in dörren" sa han retsamt, egentligen ville han inte ha besök på nätterna men det tänkte han inte säga

"Ja, de bryr väl sig om lönen antar jag" säger han med lite lägre röst än väntat och sitter stum i några sekunder. "Näe, ajg ska inte störa dig. Du får väl nog av mig på dagarna" säger han sedan med ett svagt leende som snabbt dör bort igen.

"aa kanske" skrattar Nikki och skakar på huvudet "det är inte det, jag får inte nog av dig på dagarna" sa han och blev tyst "de är andra saker bara" sa han lågt

Thomas nickar och kan egentligen inte hålla de få orden inom sig länge till. Han har väntat på att få säga dem i några månader men inte riktigt vågat. Hur skulle han egentligen reagera?
"Asså, jag måste bara få säga det här. Bli inte chacked eller något och du kan hålla för öronen om du vill och blunda men jag måste få säga det till dig i alla fall." säger han och sväljer hårt och väntar på att Nikki ska förstå orden. "Jag gillar dig" mumlar han sedan och blundar.

Nikki ser undrande på Thomas och nickar sedan svagt, vad skulle han egentligen säga? att han hade dödat någon? men Nikki bara tappar hakan när Thomas säger att han gillar honom, han bara stirrar innan han skakar på huvudet och samlar sig
"Du gör vad?" frågade han lågt utan att veta vad han egentligen skulle säga