Privat Rollspel

"Men frågan var ju inte om hon kunde plocka med sig döda! Frågan var: Hur får man tillbaka Eris ur världen? Måste man sluta en ed med henne? Och jag antar att vi inte vet i förväg vem de är som ska sluta eden?" Lust fångade Mikaels blick. Lockade ut ett svar med en skarp ögonkontakt.

"Nej, det finns profetior och rapporter om saken men den nämner aldrig specifika detaljer, tyvärr." Säger Mikael och rycker på axlarna. "Kain slog ju Eris i sitt eget spel då en av bröderna dog. Men det inte var han. Så målet är helt enkelt att försöka tänka strategiskt nog för att hon inte ska kunna rymma undan." Fortsätter ärkeängeln med en axelryckning.

"Men vi släpper in Eris till världen.... vänta just de... De är ju min korkade son till Ättling som ska lösa de? Vad väljs?"
"Lite finare tilltal... mor tack. Ja, Eris kommer jag släppa in vare sig ni samtycker eller inte. Några invändningar?"

"Vi kommer dö i vilket fall." Säger Greed och Envy med en mun och Pride nickar medhållande.

"Bara gör det, även om ingen här vet hur." Säger Sloth flinande.

"Sloth, ingen är en synonym till ordet "Du" för vi andra vet precis hur jag ska göra. Lianne? Redo?" Lianne tar ett djupt andetag.
"Ja" svarar hon Jason innan hon vänder sig till Envy "Jag kan skaka, håll i mig för jag vill inte ha några blåmärken." Lianne sluter ögonen och hela hennes kropp börjar skaka. Tyngdkraften försvinner en sekund innan Oraklets ögon öppnas utav Ödesgudinnorna.

Envy hinner bara nicka innan han försöker hålla henne på ett bra sätt. Annars kommer hon väl se till att han är gul och blå efteråt. Även om det inte gör någon omfattande skada.

HAHHA! Vill inte Envy se ut som en svensk flagga? Har han något problem med vårt land eller?
-----------------------------------------------------

"Jason, Ättling till Lust, Apokalypsbeslutare .... Har du valt ett val?" De var tre röster, som alla påminde om väldigt gamla damer med väldigt skrovliga röster.
"Ja. Släpp in Eris till världen." Jason tvekar lite, men svaret kan inte ändras.
"Eris port är nu öppen och kan bara stängas av hennes skapare och henne själv. Men eran enda chans är att hon själv stänger den." Liannes ögon sluts och hennes kropp börjar skaka värre än någonsin, som kramper. Men denna gången slår hon inte upp ögonen. Istället börjar hon mumla med hennes röst, skrika och gråta. Men ögonen öppnas inte.

Ja, han tycker att Sverige är för passivt. *Host* XD
-----------------------------------------------------------
Envy vill släppa henne, det är en reflex han har. Släpp det som skriker, mest för att det är en gammal order. Från en väldigt äcklig kvinna i hans mening. Istället håller han i henne, osäker på vad han borde göra.

Odium skulle rest sig upp, sett ut genom fönstret för att se någon skillnad. Men hon fick ju inte det. Så när Pride och Greed rusar fram till fönstren är det en sorts lättnad.

"Ay, Ay, Ay." Säger Greed med spanskt uttal. "Hay Tormenta!" Fortsätter han, men Pride översätter från spanskan. Korkade Greed.
"Det åskar därute." Som på signal åskar det ödesdigert över hela staden och en blixt slår ned någonstans i närheten. Eris hade en väldigt pampig ingång i den här världen. Om det inte var ett väldigt, väldigt, dramatiskt sammanträffande.

Jason slänger en blick emot fönstret. Helt plötsligt kändes världen mörk, även om de var ungefär mitt på dagen.
Liannes skrik fortsätter att eka i rummet samtidigt som en blixt slår ner på andra sidan gatan och ett hus börjar brinna.
Sedan så tystnar hon plötsligt och slår upp ögonen. Hon verkar inte vara en sådan person som gråter men tårarna bara strömmar ner och hon slänger sig mot Envys axel och gråter tyst emot den.
"Hon har sett något.... roligt.... inte bra, menar jag." Inte ens Lust kan skoja just nu. Inte nu när världen har Eris som en invånare.

"Varför hänger vi vid fönsterna, vad är chansen att hon kommer hit egentligen?" Frågar Pride plötsligt och tänker oförstående på sina egna handlingar. Ville han att Eris skulle komma hit? Han beter sig ju nästan mänskligt. Rysningar driver honom bort från fönstret.

Envy vet inte riktigt hur han ska hantera det, riktigt. Så gör något slags tafatt försök att hålla om henne.