Efter Hogwarts (rollspel)

(sov så sött ♥ vi hörs i mon ♥ )

"jag visste inte vad jag skulle säga. Det kändes som vi hade glidit ifrån varandra" sa Draco och skämdes lite
"det var verkligen inte ditt fel. Jag är ledsen att jag fick dig att tro det!" sa jag och såg på Laura "ja jag såg dig flera gånger men jag visste inte vad jag skulle göra. Jag ville helst bara glömma allt som hade med magi att göra" sa jag tyst och såg sedan på Draco
"förlåt det var verkligen inte meningen att försvinna. Hag trodde som sagt att ni inte ville prata med mig mer" sa Draco o han såg sorgset på mig

Jag såg på dem båda och nickade.
- Men då undrar jag, vad fick dej att tro att vi inte ville prata med dej?, sa Dean och såg på Draco.
- Ja eller hur?, vi har väll aldrig varit osams, eller?, sa jag och såg på Draco.
- Och jag förstår dig Cara, men det var verkligen korkat gjort.
Du vet hur det var för mig när min familj dog, trodde du då inte att jag skulle förstå dej, och ställa upp för dig eller?, sa jag och såg på henne medans jag la på mera mat åt barnen.

"Jag vat inte, jag trodde ni snarare var arg på för att jag var arg på Cara" sa Draco med en axelryckning o såg medlidande på mig o jag bara log lite.
"Det var inte du som det varfel på o jag trodde inte att du inte skulle förstå mig men du påminde så mycket om allt o allt vi hade gjort påminde om Simon...jag är verkligen ledsen Laura" sa jag
"Ni är korkade båda två" sa Mina och såg på oss och jag kunde inte låta bli att skratta
"Ja jag vet, men vuxan gör dumma saker ibland" sa jag och log mot henne
"Jag hoppas ni kan förlåta mig eller ja oss båda" sa Jag och såg på mina vänner

Dean såg på Draco och himlade han med ögonen.
- Klart vi skulle vara arg på dej, men vi skulle nog snarare få er sams än att. Vara arg på dej, sa Dean med en axelryckning.
- Ja de är korkade båda typ, det är bara jag som är smart, eller hur?, sa jag med ett flin åt henne och såg sen på de båda.
- Självklart förlåter vi er. Men tänker ni försvinna igen så tänker inte jag ha tålamod att vänta i tre år. Jag jar gjort det en gång men gör ni det igen så kommer jag att leta upp er direkt, sa jag och log mot dem båda, glad över att allt var som förr.

"Ja men det var ju det grejen var, jag ville inte bli sams med Cara på de tiden, jag var en idiot jag erkänner det men så var det. och om ni hade försökt få oss sams så hade vi bara börjat bråka" sa Draco sorgset
"Skulle du vara den smarta? det är ju jag som är Merlin" sa jag roat och såg på Laura
"Försvinner dem igen så hjälper jag dig hitta dem" sa Mina och jag skrattade
"jag lovar att inte försvinna i tre år igen, men är 2,5 okej?" sa jag roat och skrattade lite

- Visst är du Merlin men jag är fortfarande din kung och du måste göra som jag säger annars hugger jag huvudet av dig, flinade jag åt Cara.
- Bra Mina då säger vi så, sa jag och gjorde high five med henne.
- Vi hjälper också till, sa tvillingarna glatt.
- Japp, och jag med, sa Dean.
- Ni får högst försvinna en vecka sen tänker v börja leta efter er, sa jag glatt och såg på de andra.

"Och jag kan fortfarande förvandla dig och dina riddare till paddor" sa jag allvarligt och såg sedan på dem
"Jaså du bytte sida?" sa jag till Mina som såg lite nervös ut men nickade sedan och jag log, anatar att det går i familjen, att man säger i mot sina föräldrar.
"Vi borde kanske testa" sa Draco lite roat
"Ja varför inte. vad sägs om att vi försvinner och ser hur lång tid det tar innan ni hittar oss" sa jag
"Men du kan ju inte lämna mig" sa Mina oroligt
"Du har ju bytt sida" sa jag allvarligt och hon såg lite oroat på mig, men jag sa inget utan retades med henne och slängde sedan en blick ut över ängen

- Det är lungt Mina vi tar hand om dej, då kan du ju vara med tvillingarna hela dagen, sa Dean roat.
- Ja och de kan inte ta så lång tid att hitta dom, så tjockskalliga som de är, sa jag med ett flin och följde Caras blick utöver ängen.
- Du kan ju rida sen, sa jag till Cara.

Mina log och såg på tvillingarna och de sken upp
"Får Mina flytta hit?" sa Sabrina glatt
"Jag tror faktiskt cara vill att Mina bor hemma" sa Dean och jag nickade vänligt
"Ja för vem var det som var borta i tre år utan att ni hitade mig?" sa jag retsamt och såg sedan på Laura "Ja varför inte, det hade varit underbart."
"Jag tycker Draco kan rida med" sa Mina och Draco stirrade på henne
"Nej, verkligen inte" sa han snabbt
"Nej jag tycker det är en bra ide, eller vad säger ni?"

- Hur skulle jag kunna hitta dej om jag aldrig hade letat?
Jag väntade på att du skulle ta ditt förnuft till fånga och det tog tre år, sa jag roat och såg på henne.
Jag ställde mig upp och vi gick till ängen där Ballerina var.
- Vi låter Draco rida först, sa jag med ett flin trollade fram en hjälm och satte på hans huvud.