Någon som vill rolla Hungerspelen?

Först stirrade bara Vicinia på honom, för hon hade inte tänkt att de andra skulle räkna med henne, inte som ett hot i alla fall. Sen insåg hon att det var det de gjorde, kläderna och sminket bevisade att huvudstaden gjorde det. Och att hon satt här, var medbjuden hit, visade att de övriga karriäristerna gjorde det.
"Jaha, på det viset." sa hon när hon hämtat sig från det Mars hade sagt. "Fast det är ju dumt, som om folk från andra distrikt inte skulle vara något att räkna med bara för att de inte fått träning för det." muttrade hon en aningen irreterat fram och följde glaset med blicken.

Mars granskade Vicinia då hon begrundade saken, och ryckte på axlarna då hon angav sin åsikt.
"Så är det dock." Han hade själv också ansett de andra karriäristerna som det riktiga hotet. Det ansågs att deltagare från de andra distrikten bara vann av en slump, eller av en karriärists misstag.
Mars tömde glaset i ett drag och såg sig om efter ett nytt. Det var som om första droppen av dricken väckt törsten han känt för den varje minut av segerturnén.

Vicinia ryckte på axlarna, visst höll hon med på sätt och vis. Även om man än var så bra på att spåra villt eller kunna växter. Så klarade man sig inte mot en karriärist, inte många gjorde det. Hon hade gjort det på sätt och vis, pojken hon dödat i slutstriden...hade dött innan henne.
Hon såg på Mars när han tömde allt i ett drag och såg sig om efter ett till. "Ska du verkligen ha mer?" sa hon enkelt, men rynkade på pannan.

Mars fick syn på en servitris som bar på en flaska whiskey och vinkade henne till sig, innan han vände sig med lätt undrande blick mot Vicinia.
"Det här är först..." Men han kunde inte komma ihåg hur månte glaset. Han hade tagit ett då de kom och med kvinnorna ett till, inte mer än tre säkerligen, och nu serverades det andra. "Oroa dig inte, jag har bara druckit några." Mars försökte släta ut det med ett leende och såg tacksamt upp då kvinnan han glömt bort kom fram med sin väninna som varit intresserad av att sponsra honom.

Vicinia gav honom en blick, som sa mer än tusen ord. Dock valde hon att hålla tyst då kvinnorna tydligen var ute för att sponsra Mars. Hon såg upp på de färglada huvudstadskvinnorna och undrade om de insåg att deltagarna var människor, eller var de blott spelpjäser i deras spel? Ja, det var de säkert och snart skulle de alla dö, bara en skulle överleva..

Mars märkte inte blicken Vicinia gav honom, för upptagen med att stiga upp och hälsa på kvinnorna. Då de bad honom följa med till sina vänner märkte han att han var något ostadig på fötterna, men ignorerade känslan och log varmt mot människorna han presenterades åt.
Då festen närmade sig sitt slut hade Mars fått i sig mer av den starka drickan, men han gjorde sitt bästa för att gå rakt. Efter att ha diskuterat med varenda gäst, så hade det känts som, hade han försökt hitta Numa, men misslyckats. Så nu ville Mars hitta Vicinia och ge sig av, de hade gjort sitt bästa.

Festen närmade sig sitt slut, och Vicinia började leta efter Mars. Hon hade gjort bekantskapen med några unga herrar från huvudstaden och hon hoppades på sponsorer från dem.
Men nu skulle hon finna Mars, hon hittade honom mitt på golvet, och han var onykter...nej inte onykter han var full.
Vicinias ögon slog blixtrar när hon såg honom, men behörskade sig i folks närvaro och tog Mars under armen så han kunde stödja sig.
"Nu ska vi nog gå, d är klar här." sa hon bestämt och drog med sig honom till hissarina, så du skulle kunna ta sig till 11ans våning.

Mars flinade brett då han fick syn på Vicinia och bredde ut sina armar för att ta henne i sin omfamning, men hon slank smidigt till hans sida och stödde honom då de började gå mot hissarna.
"Hur gick det?" Frågade han syftande på kvällens sponsorjakt. Flera hade visat intresse, men de flesta ville vänta på poängen och se hur bra motståndare Mars och Vicinia hade det här året.

Vicinia ryckte på axlarna tröck ner en hiss och de gick in. "Bra hoppas jag." sa hon kort och såg på honom, men sa inget mera.
De kom upp till sin våning och Vicinia gick med Mars in i hans rum och släppte honom.
"Vad menar du med att vara full? Hur hade du tänkt att träna inför sponsorerna imorgon." fräste hon illsket med blixtrande ögon och armarna korsade över bröstet. Med sminket och kläderna blev det än mer effektfullt.

Mars vinglade till då hon släppte taget om honom och satte sig på sin säng. Han stod inte ut med att se på henne, så han gömde sitt ansikte i sina händer. Hon såg inte ut som sig själv, inte som den ljuvliga Vicinia han träffat ett år tidigare.
"Jag skiter väl i sponsorerna", fräste han till svar och reste sig. Vreden fick dimmigheten i hans hjärna att försvinna, och med ett vrål kastade han en av porslingsfigurerna som stått på bordet i väggen. "Jag skiter väl i huvudstaden och presidenten!" Fortsatte han och slängde iväg flera föremål. Då det inte fanns längre något att kasta iväg andades Mars tungt, som om han just sprungit, och sjönk sedan ner på sängen igen.
"Jag orkar inte med deras spel, som man inte kan vinna i", sade han med svag röst och gömde åter ansiktet i sina händer, för han kände ögonen bränna av tårar.