Privat Rollspel

"Nämen. Har lillponken blivit påkommen av sin mamma?" Fredric ser uppenbarligen något roligt i den här situationen som Lust inte.... absolut kan undvika att se! Hon kan inte låta bli att stämma in i skrattet.

"Vilken oartig pojke du hamnat i sällskap med Preston." Säger modern smalt leende. Pride måste dock erkänna en sak, hon hade iallafall alltid skrattat åt honom om han gjort fel. Men hon hade sårat hans stolthet fler än tusen.

Odette stämmer som smått in i skrattet, det är så fånigt att Pride - stolthetens avkomma - skulle bli ditsatt av en kvinna som låtsas varit hans mor. Men hon slutar tvärt och smyger in i sovrummet igen när hon ser att Jack söker med blicken.

Jason smiter undan igen, in emot sovrummet och följer efter Odette.
Han ser att hon är ledsen, sårad och rädd. Hon vågar in erkänna de men de syns på kroppsspråket hur illa berörd hon är av att Jack finns på jorden igen. Han smyger fram och försiktigt ger han henne en kram, nog med att inte på något sätt använda någon av hans skumma förmågor.
Förvånansvärt nog så gör hon inget riktigt motstånd.

"Oj, förlåt att jag inte har presenterat mig frun." Säger Fredric och lämnar Lust sida. Han går emot Prides plågoande.
"De är jag som är Mr Mason och din son har skött sig alldeles utmärkt." Han sträcker fram handen för att försöka få henne att skaka den.
De här är otroligt roligt.

"Ta inte illa upp nu, unge man men jag har små problem med kroppskontakt." Säger kvinnan ursäktande. "Iallafall tills jag är säker på att du inte lider några eventuella sjukdomar." Fortsätter hon och tar inte hans hand, men nickar artigt mot honom. Pride gör ett tafatt försök till att smyga iväg. Men hans mor tar tag i hans krage och drar honom tillbaka. "Stanna här, Preston." Säger hon och Pride står stilla.

Odium överväger att resa sig upp och slå undan armarna när hon blir kramad, men något inom henne stoppar det från att hända. Irriterande Jack, korkade evighet. Förbannade liv. Hon svär i sitt stilla sinne, försöker få tankarna på annat än faktorn att Jack är i det andra rummet och väntar på att få skada henne. Inte för att det är någon hon är ovan med förstås, inte när det gäller honom.

"Jag förstår. Man vet aldrig vad man kan dra på sig i.... " han slänger en blick på Sloth " i sådant fint sällskap." Fredric ler, ett väldigt elakt leende.
"Preston har dock ett problem som måste fixas. Han envisas med att inte ha skjortan nedstoppad i byxorna."
Lust kan inte låta bli att brista ut i skratt i hörnet av rummet.

"Preston!" Utropar modern genast, som om han gjort något extremt skamligt som skulle kunna förstöra hela mänskligheten. Pride är snabb med att ordna saken som är fel, under tiden som han förbannar ängeln och hoppas på att han skickas till underjorden nästa gång.

Lust kan knappt hålla sig för sina skrattanfall. Lianne instämmer i skrattet också. Till och med Wrath tycker att de är förfärligt kul.
"Vilken tur att du är en duktig ponke, och lyssnar på din mor Preston, de ska duktiga ponkar göra." Ännu fler skrattanfall kom från alla möjliga håll i rummet. Till och med Isaac tycker att de är förfärligt kul.

Lianne kan inte låta bli att skratta, men samtidigt måste hon vrida huvudet mot en person som varit väldigt tyst på senaste tiden. Spindeldemonen sitter tyst och iakttar.. som om hon behöver vinna varenda liten detalj om dem för att hon sedan ska kunna fånga dem i sina nät.

(... Heh, jag hade glömt Arachne. xD)

"Jag måste be om ursäkt unge herrn, men jag fick aldrig ert förnamn? Eller är det inte information som jag får veta något om?" Frågar kvinnan dödsängeln och Pride stirrar intensivt ned i golvet, han avskyr sin mor. Vilket också var det enda namnet hon någonsin gett honom att kalla henne, "mor".

Arachne sitter lugnt och iakttar deras fåfänga lekar, de vakande ögonen passerar deras kroppsrörelser, vem som reagerar hur. Ögonskiftningar, kroppsspråk och ansiktsuttryck. Allt för att veta vem som är fienden, som spindlarnas demon och enligt myter spindlarnas moder måste hon se efter sig själv. Även om hon är betydligt svagare än dödssynderna själva har Arachne en analyseringsförmåga som överskrider tusen och åter tusen omänskliga, och mänskliga, fenomen igenom tiderna.

"Fredric, frun." Han ler igen, och vänder sig sedan emot Lust.
"Och låt mig presentera min fina fru, Neah." Fredric föser Lust framför sig.
"Jag är inte din fru, och jag är inte Neah." Svarar Lust argt men hälsar ändå på Prides "moder".
"Och de är jag som är Prides ena syster, min andra syster är för tillfället inte här just nu."

"Oh ja, Preston nämnde något om sina syskon när vi träffades. Med tanke på hur du ser ut och ditt sätt att föra dig gissar jag på att du är Lust?" Frågar modern och de flesta tystnar omedelbart. Det hade gått... riktigt fort, för kvinnan att räkna ut det. Det bevisar iallafall att hon inte är korkad. "Mitt namn är Beatrice Grace." Det är Beatrice som bryter tystnaden, inte konstigt. Hon var känd för sin underliga detektivförmåga.