The Vampire Diaries [R]

"Jag ska med!" sa Elena bestämt."Det är min vän, inte din", sa hon argt och lade armarna i kors.
"Du låter mig följa med eller så släpar du ut mig ur bilen. Ditt val."

((Damon flippar ur xD))

"Varför ska allt vara så himla svårt hela tiden?" Damon steg hetsigt ut ur bilen och gick runt till Elenas sida. "Kan du aldrig ge med d..."
Plötsligt gick det upp för honom som ett ljus. Hans ögon blev mörka på en sekund då han insåg vad som var fel. "Du litar inte på mig? Det är där felet ligger Elena. Du tror att jag på allvar inte klarar av det här? Att jag kommer göra något som jag inte borde om inte du står där och säger åt mig vad som är rätt. Vet du, jag kan klara mig själv. Och inte minst; jag gör som jag vill."
Han tog tag i henne och ledde henne mot ytterdörren. Försökte att låta stark trots att ilskan var så påträngande.
"Sticker du här ifrån lovar jag att få dig att ändra dig." Han syftade på tankekontroll och det visste hon mycket väl. "Stanna här." Han lämnade henne och gick tillbaka till bilen, startade den. Han ville bara härifrån.

((Hahha, det är han bra på!))

Elena gav sig ändå inte, utan stod på verandan med armarna i kors. Hon bytte taktik.
"Damon... Varför få jag inte följa med egentligen?"

Men Damon hinner inte svara på Elena innan han känner en närvaro.
Av nogot starkt och farligt.
Den snabba skuggan for runt om kring dom och Pang!!.
En tjej hade hoppat på Damon. Lockarna om henne for överalt och hennes ansikte var som en demon.....
Med röda ögon men dom försvan snart.
Rebeckah lyfte upp damon i luften och sa.
"Hallo damon.... Hoppas du välkomnar mig i din stad.
Jag har fått reda på att din vän här är på väg att miista kontrollen i skogen men jag släpper dig snart jag vill bara få reda på en enda sak.
Var.. är...Klaus

Damon försökte slå undan anfallaren med en häftig rörelse. Han lyckades delvis och tog ett språng mot Elena på de få ögonblicken han hade. Snart stod hon och han tryggt innanför tröskeln. Hon kunde inte skadas av någon idiotisk ursprunglig nu.
"Där är svaret, Elena. Du får inte följa med på grund av... detta."

Hahaha hånade Rebeckah.
Det är inte henne jag är ute efter var är Klaus damon eller är du för trögfattad för att säga det.
Du har blivit så tråkig genom tiderna.
Kom igen Damon...
jag skulle kunna döda dig här och nu...

"Bonnie, det är okej." Log Caroline trött.

Bonnie svarade med ett litet leende, och torkade snabbt bort den tår som var på väg ner för kinden. Hon reste sig långsamt upp och tittade sig omkring tills hennes blick fastnade på den lilla öppningen i gallret, om bara Damon kunde skynda sig, om det var något han var duktig på skulle det väl vara att ta sig fram snabbt.
Bonnie trodde inte att det var rätt tillfälle att införa en konversation, om det var något hon förstod var det att Caroline inte var i tillståndet för att ha ett "viprataromnågotsominteharnågonbetydelse-barasnackaavtiden" prat.

Kom igen Damon rarring due väll inte rädd för lilla mig..
Jag är bara starkare snabbare och almenhet smartare en dig.
Du skyddar bara din lilla Katherine dubbelgånare här.
För sista gången så är jag ute efter Klaus så kom ut och berätta anars så kommer jag att stå här tills din vän Caroline dör eller skadar den där häxan......

"Varför skulle jag veta det?" undrade Damon nonchalant. "Varför inte fråga någon i din underbara familj."
Det ryckte i mungiporna då han gick över tröskeln och nerför trappan.
"Tyvärr hinner jag inte med blondiner som dig för tillfället. Jag har ärenden som måste slutföras.
Och Elena... gå inte ut ur huset. Vad du än gör."