Camomile Waterfield~Slytherineleven som var annorlunda

Såklart det blev bra! Det kan inte bli något annat när du skriver! ♥

Ingrid, Ingrid... Allt du skriver är bra, det borde du veta vid det här laget. ♥

Det senaste kapitlet var nog bäst

Tack så himla mycket för alla fina kommentarer, lite senare idag kan jag lova ännu ett kapitel! ♥ ♥ NU KOMMER DET NYA KAPITLET!!

RE:
När Camomile kom upp till sovsalen den kvällen och hittade sina saker och Lumos vis sängen, mådde hon illa. Hon gav Lumos en godis, strök honom över fjädrarna och släppte sedan ut honom genom fönstret. När hon bytte om till pyjamas märkte hon att hon hade haft på sig amuletten från hennes mormor hela tiden! Hon tog av den, la sig ner och somnade med oro i tankarna.

Kapitel 9:
När Camomile vaknade nästa morgon hade hon nästan glömt att hon var på Hogwarts, men när hon hade tagit på dig skoluniformen och borstat håret kom hon ihåg allt som hänt dagen innan. Hon såg på sitt shema och såg att hennes första lektion var i Trolldryckskonst med professor Snape, nere i fängelsehålorna! Camomile rös vid tanken på att tillbringa halva förmiddagen nere i en fuktig och kall cell, men skyndade sig sedan ner till sällskapsrummet, ut ur det och upp till Stora Salen för att äta frukost. Hon gjorde iordning tre smörgåsar med olika pålägg och ett stort glas pumpasaft.

När hon just hade ätit sin första smörgås kom en massa ugglor inflygande med brev, paket och likande. Där ibland fanns Lumos! Han landade elegant framför Camomile och sträckte fram benet där ett brev satt fast. Camomile knöt loss brevet, öppnade det och började läsa. Hej Kära Camomile!
Grattis till din plats i Slytherins elevhem! Är det trevligt där på skolan? Har du några vänner? Vad heter de? Har du det bra förövrigt? Jag och pappa är så stolta över dig och vi saknar dig lika mycket, så svara snart. Mormor har kommit hit också, så skriv något till henne när du ändå ska svara.

Ha det bra!
Hälsningar mamma och pappa ♥ We love you! ♥. Camomile log lite smått, vek ihop brevet och la det i en ficka. Av en slump så tittade hon bort mot Gryffindor-bordet, och då såg hon honom... Harry Potter - pojken som överlevde!

Det kändes som om hon satt en evighet där och bara stirrade på honom. Kunde det vara sant?! Men så såg Camomile att Harry tittade tillbaka och då vände hon genant bort blicken. Hon kände hur hon rodnade och det gjorde tydligen Draco också... På väg till sin första lektion upptäckte Camomile att även förstaårseleverna från Gryffindor var på väg dit + både Slytherin's och Gryffindor's andraårselever! Just när Camomile hade tänkt ansluta sig till Ginny - och Harry som hon gick med - så kom Draco. "Vad var det du rodnade för vid frukosten Waterfield?" frågade han och såg nyfiken ut. "Eeeeh... Inget." sa Camomile snabbt, men märkte att hon började rodna igen. "Försök inte lura mig Waterfield, jag såg allt att du tittade bort mot något av de andra borden!". "Eeeeh..." Camomile sneglade mot Harry och Ginny och såg att han rodnade och snabbt tittade bort. Precis som hon hade gjort vid frukosten. "Jag bara tittade hur de andra eleverna såg ut, och så såg jag att någon tittade tillbaka." sa hon och denna gången lät det faktiskt ganska trovärdigt. Malfoy tittade mistänksamt mot Camomile, men gick sedan tillbaka till Crabbe och Goyle.

När lektionen hade börjat sa Snape "Slå upp sidan 56 i era böcker och gör en sömnbrygd. Nu!" Camomile gjorde som han sagt, men kunde inte låta bli att slänga blickar åt Ginny's, Harry's och Malfoy's håll varannan sekund.

--------------------------------------------------------------------------

Okej, vad är era tankar om detta kapitel och vad tror kommer hända? Nästa kapitel kommer bli ur Harrys perspektiv, varför tror ni att det blir så?
Ge gärna kritik för det som kan förbättras och liknande. ♥

Helt otroligt bra! * nöjd

Kul att du blev nöjd LunaLovegood1!
Jag hinner inte skriva ikväll, men förhoppningsvis så kommer det ett kapitel imorgon på eftermiddagen.

♥ Love u who read my fanfiction! ♥

Det finns ingen kritik att ge

Längtar till nästa kapitel! Undrar varför...

Ja, det blev lite sent men här kommer iaf kapitlet.

RE:
När Camomile kom upp till sovsalen den kvällen och hittade sina saker och Lumos vis sängen, mådde hon illa. Hon gav Lumos en godis, strök honom över fjädrarna och släppte sedan ut honom genom fönstret. När hon bytte om till pyjamas märkte hon att hon hade haft på sig amuletten från hennes mormor hela tiden! Hon tog av den, la sig ner och somnade med oro i tankarna.

Kapitel 10 (ur Harrys perspektiv) :
Harry vaknade med värk i kroppen pga hunger och piskande pilträdets pisk. Han tog på sig klädnaden och glasögonen och tittade på shemat vad första lektionen skulle vara, och så såg han med fasa att det var Trolldryckskonst men Snape! Harry suckade när han gick ner till Sora Salen för att få njuta av frukosten som han vet väntar på honom.

När han kommer dit ser han att Ron, Hermione och Ginny redan satt där och åt och pratade. Han anslöt sig till dem och såg hur Ginny rodnade. Han tog ett par smörgåsar och ett glas pumpajuice. Medan han åt tittade han bort mot Slytherin-bordet och såg som förväntat Malfoy's belåtna och skade glada hånléende, men även något oväntat. Några få platser bort från Malfoy satt en tjej - som förmodligen var ny eftersom Harry inte kände igen henne - som helt fick honom att glömma bort tiden. Hon hade vackert glänsande svart hår och gröna skimrane ögon. Han glömde t.o.m. bort att äta, men väcktes till liv av att Ron hade fått ett illvrål. "Öppna det fort Ron!" skrek Neville, "Det kommer explodera annars!!". Harry blev förskräck när brevet med mrs Weasley's röst började skälla ut Ron. Fred och george tittade på och såg ut som om Ron just blivit nobbad av en tjej han frågade chans på. Harry lyssnade på halva illvrålet, innan hans tankar flög iväg till Slytherin-tjejen igen. När han tittade dit såg han hur hon med léende läppar läste ett brev. Men han blev åter väckt till verkligheten av att Rons illvrål nu vände sig till honom och mjukt sa "Det var inte ditt fel Harry..." och sedan fortsatte skälla ut Ron. Det var tydligen för att de hade hrm, lånat, blien. Harry lyssnade faktiskt nu och blinkade till när brevet sa "Grattis att du hamnade i gryffindor Ginny! Pappa och jag är såå stolta över dig." och sedan rev sönder sig själv. Harry satt bara och blinkade ett längra tag, men tittade sedan bort över Slytherin-bordet åter igen. Men den här gången såg han att hon - tjejen som var så vacker - tittade mot honom, men hon vände hastigt bort huvudet och rodnade. Harry blev då generad och rodnade han med. "Vad rodnar du för Harry?" sa Fred nyfiken och knuffade till honom med armen. "Är det en tjej som du gillar?" sa George och skrattade till. "Nej! Det är bara det att jag... känner mig del skyldig till det där med bilen." ljög Harry och såh hur tvilligarna tittade mistänksamt på honom med finurliga léenden.

När Harry gick mot Trolldryckkonsten slog Harmione, Ron och Ginny följe med honom, men innan han hann svara på Hermiones fråga om vad de tycker om alf-slaveri så såg han henne, tjejen från Slytehrin! När Harry just hade tänkt gå fram till henne för att säga hej och fråga vad hon heter, klev Malfoy fram till henne och började prata. OJ vad Harry blev arg! Han var nästan så arg att det brände i ärret, men det gjorde det ju inte.Han tittade mot henne, för att se hur hon reagerade på Malfoy, men såg Harry att hon sneglade mot honom så han vände genant bort blicken och svarade istället på Hermiones fråga. "Nej, det är ju hemskt att de slår sig själva." sa han. Ron och Hermione stirrade på honom. "Vad snackar du om? Vad har det att göra med att Snape är hemsk?" sa Ron som såg ut som ett enda stort levande frågetecken. "Men om han slår sig själv, så skulle jag tycka att det var grymt härligt." sa han och ryckte på axlarna. "Ron! Säg inte så! Han är visserligen inte trevlig, men du behöver väl ändå inte önska att han slår sig själv!" skrek Hermione och så grälade de hela vägen till fängelsehålorna.

På lektionen så hade Harry svårt att koncentrera sig. Han tankar flög hela tiden iväg mot henne. Ginny hade berättat vad hon hette och han smakade hela tiden på namnet, det söta namnet som fick hjärtat att ticka extra fort. Han viskade det, men så tyst att bara han hörde: "Camomile...".

--------------------------------------------------------------

Ja, det var LunaLovegood1s idé att Harry skulle vara kär i Camomile, så ni kan tacka henne att det blev så här, men om det var dåligt så ska ni skylla på mig som skrev. ♥♥ Hoppas att allt var bra.

Ingrid, du skriver så himla bra. Det är du medveten om, va? ♥