Deathly Hallows-filmen

Ja!! jag grät hela filmen typ, men det började när Hermione suddade ut sina föräldrars minne jag verkligen tjöt då ..

Det var väldigt bra gjort tycker jag

Ja då blev jag helt tårögd :<

Jag är en som oftast får tårar i ögonen av sånt där, man känner medkänsla, men först fick jag varken fram tårar eller medkänsla...och jag förstod inte varför? Sen så kom man till när dom skulle teleporteras till Snäckstugan...och jag visste ju att Dobby skulle bli träffad, men det var så nära att det inte hände...och så sa han ju något som gjorde hela saken värre: What a beutiful place to be with friends...I love my friend...Harry Potter.
Och då kan jag ju säga att min spända mage släppte och allt kom ut!
Älskade Dobby, Vila i frid vid havets bris ♥ Biglove

Och nu har faktiskt Deathly Hallows filmmusik kommit ut, Farewell Dobby, shit får ont i magen

jag gråter värkligen aldrig i filmer men när Dobby dog då grät jag och nu när jag läser om det så gråter jag okså

Delen med Hermione och obliviate var väldigt bra tycker jag, då började jag verkligen storböla. Jag är dock ganska känslig men i alla fall Jag grät under stora delar av filmen, ibland för att jag blev så glad över att de följt boken.

Fail på överdriven motorcykelscen, Lunas rum, saknade Krum och Charlie.

Plus, fin början (Hemma hos hermione), seven potter Godric' s Hollow, dog jättemycket vid gravarna ♥ Lily och James älskare som jag är. Sagan var fint illustrerad.

håller med om att det varit den som följt böckerna bäst.

Håller med om scenen hos Hermione! Den var fin, men de kunde ha satsat lite mer på Harrys avsked till Dursleys!

Fast jag tror det är svårt, de hade varit tvungna att göra Dursleys mycket längre och då hade filmen blivit för lång.