Running away. (Privat rollspel)

Alex följer efter Evelyn, han har inget annat val egentligen. Förutom att lämna henne i sticket och det har han ingen större lust till att göra. En sak han inte vet hur han ska göra är hur de ska komma göra när de är bortom Hogwarts gränser. Han undrar om Nattbussen kan hämta upp dem.

Evelyn blev osäkrare för var sekund som gick. Det kändes som att Alex tänkte lämna henne och gå sin egen väg. Han kanske trodde att de bara skulle vara tillsammans denna lilla biten och sedan att de skulle gå skilda vägar. Evelyn vägrade att göra det. Hon kunde inte rymma ensam. Det var omöjligt. Hon skulle inte klara sig i några dar. Även om hon kunde avancerad magi skulle det inte göra någon skillnad eftersom spårmärket fanns där. Hon skulle behöva leva som en mugglare.

Alex tycker plötsligt att stämningen blivit en aning tryckt. Han måste försöka få bort spårmärket, men hur? Han vet, ungefär, hur man transfererar sig. De i årskursen över har berättat för honom hur man gör men han har aldrig gjort det själv. Han tar ett djupt andetag innan det känns som om han går igenom något. Nu är de ute från Hogwarts område.
"Det... gick snabbt." är det enda Alex kan säga.

Evelyn tog förvirrat ett steg bakåt. Vad hade hänt? Då såg hon att omgivningen hade förändrats.
"Hur gjorde du det?", viskade hon hänfört.

"Ingen aning." Svarar Alex förvånat, man kunde väl inte transferera sig inom Hogwarts område? Eller? Han hade tydligen lyckats få med de båda samtidigt dessutom.
"Men vi, vi måste leta upp en väg." Säger han så gott som bestämt. Nattbussen kan plocka upp dem.

Evelyn nickade. Något måstengöras och det nu.
"Kom", sa hon och gick fram till vägkanten. Där tog hon fram sin trollstav och viftade med den. En lilafärgad buss kom med ilande fart och bromsade in framför dem.

Alex har ingen aning om vart de ska, inget är säkert. Ändå säger han orded med en slags automatik när han frågar vart de ska.
"London. Packington Street." Säger Alex enkelt och konduktören nickar.

Busschauffören verkar väldig nere och var inte alls lika glad som när Evelyn hade suttit på bussen senaste gången och Evelyn förstår varför. Hans vän, Stan Shunpike, hade blivit tagna av dödsätarna. Evelyn stoppade till honom några silvermynt och gick in i bussen för att hitta en bra plats.

Alex följer efter Evelyn och hinner knappt sätta sig ned förrän det hörs ett pang och bussen far iväg igen. Alex är inte förvånad, det är inte första gången han åker med den lila bussen.

Evelyn satte sig på en plats och tittade ut genom fönstret. Hon fattade inte att hon faktiskt hade gjort det! Hon hade rymt från Hogwarts! Det verkade så... Omöjligt...