X-mas love [privat mellan The Noble Lion och AlexZz]

Alice tar hastigt tag i hans händer innan han hinner rycka ifrån sig dem, fjärilarna börjar fladdra igen. Ett litet leende sprider sig på hennes läppar. Hon sätter fast plåster på alla de små såren och kollar sedan upp på Felix utan att släppa hans hand.

Felix rodnar svagt och bestämmer sig för att titta på deras händer, istället för att möta hennes ögon. Han skulle säkert bli ännu rödare om han skulle göra det. Istället försöker han leka pokerspelare och dra nytta av sitt vältränade pokerface, han har bara det här problemet med att blodet vägrar lämna kinderna.

Ser man på, det är inte bara Alice som blir röd om kinderna. Detta gör henne glad, kanske finns det en ytte pytte liten chans att han faktiskt tycker om henne också, på samma sätt som hon tycker om honom. Grejen är bara att hon inte riktigt vet vad hon känner för honom, inte kan man väl bli kär i någon efter 5 minuter? Alice har aldrig trott på kärlek vid första ögonkastet, men det är någonting hon kanske måste överväga att tro på nu. Hon märker att ju längre tid hon håller kvar hans händer, desto rödare blir hans kinder. Ett litet fnitter slinker ur hennes mun.

Felix fumlar lite i tanken innan han plötsligt går på impuls...
"Du har ett väldigt fint skratt." Säger han och efter det så känner han sig lite skärrad när han väl sagt det. Det är något han sett på TV, något de brukar säga och det låter så konstigt att faktiskt ha någon att säga det till för en gångs skull. Inte att säga det till en elev som blir retad för det, den tanken skjuts bryskt undan och ersätts med förlägenhet. Hoppas han bara inte klantat till det nu.

Alice slutar genast skratta, själv tycker hon att hennes skratt är hemskt. Att det låter som en döende val. Hur kan någon tycka att hon har ett fint skratt? Till och med väldigt fint skratt! Det är en gåta för henne. Än en gång blir hennes kinder röda, men för en gång skull tittar hon inte ner, utan istället håller hon kvar hans blick.
"Tack!" säger hon sedan och ler, det var länge sedan hon fick såhär många komplimanger, hon hoppades att de inte skulle fara henne åt huvudet.

Felix ser... relativt cool ut på utsidan, men på insidan är det mer av en lättad, lycklig explosion av känslor. Lite som när han fick jobb som lärare, fast bättre. På något udda sätt.
"Inget att tacka för." Svarar Felix, ett vanligt svar när det kommer från honom. Troligen för att han är väldigt givande av sig, inte lika tagande som de flesta är. Inte för att det alltid är bra, det är många gånger han har funnit sig själv för givande. Som hans nuvarande arbeten - vilka stressar ut honom en aning.

"Ska vi kanske fortsätta?" Alice kollar på sin klocka, hon har ungefär fem minuter kvar innan hon ska vara tillbaka på sitt jobb. Är det ens någon idé? Hon lär ändå inte kunna hitta någon present där. Men hon vill inte lämna Felix riktigt än, hon har ju inte ens fått hans nummer. Fast det kanske är hon som ska ge honom hennes nummer? Hon är inte så van vid att träffa killar och tycka om dem såhär snabbt, hon har aldrig fått ett nummer av en främling, och absolut aldrig gett sitt nummer till någon! Alla dessa tankar virvlar omkring i hennes huvud medan hon väntar på Felix.

"Visst." Svarar Felix och följer efter, smygtittar på sin mobil. Det har gått 10 minuter, det gick fort. Det var bara en kvart hon kunde vara här, vart ska hon sen egentligen? Det är fem ynka minuter innan hon ska sticka, och för att vara ärlig så är det roligt att vara med henne. "Jag tror inte du sagt det, men var skulle du efter den där kvarten..?" Frågar han dröjande när de nått butiken.

"Åh förlåt, berättade jag inte det? Hmm nähä, jag ska i alla fall tillbaka till mitt jobb inne på leksaksbutiken!" svarar Alice glatt. Sedan kommer hon ihåg hur mycket folk det var där, hennes axlar sjunker ihop en smula och hennes leende försvinner. "Fast det är himla mycket människor där just nu, alla måste ju köpa presenter till sina barn och barnbarn och syskon och allt sånt..." fortsätter hon sen och suckar.

"Stressigt alltså?" Undrar Felix och förstår verkligen känslan när det blir för mycket samtidigt. Man blir väldigt utspridd när det händer, eller det beror ju också på hur lång tid man tagit ut sin kropp på det sättet. Felix tror ju han fick någon knäpp veckan innan höstlovet när det var några halvterminsprov som skulle in i varenda ämne och sorteras och fixas. Samtidigt skulle han försöka få skolan i bättre skick och lyssna på elevrådets nyheter och prata om huruvida skolan skulle föra in någon ny regel, som Felix inte riktigt kan komma ihåg just nu.