Privat mellan Ripadal och JustMe!

Isis satt i sin bänk och då timmen var slut så gick hon ut innan någon annan ens hann resa sig upp.
Det var nu lunch och hon tänkte skippa maten eftersom hon ändå inte hade någon lust att äta och gick i stället och satte sig på en gunga.

Tristan var inte hungrig och hade ändå ingen att ha som sälskap när han åt, så han bestämde sig föratt gå ut. Han satte sig på samma bänk som tidigare i morse och började räkna sekunder. Det gjorde han alltid då han hade tråkigt.

Isis flämtade då hon märkte att solen var alldeles för varm.
Hennes hud var ju ganska skör mot allt för mycket värme och hon var tvungen att gå till närmaste skugga som råkade vara under ett träd.

Tristan såg att Isis gick bort från solen.
Ingen sol... En vampyr kanske ? Tänker Tristan.

Isis suckade och satte sig ner under träden och och önskade bara att timmarna kunde öka på så att hon fick gå tillbaka ner till havet och simma hem till sin familj.

han stiger upp och går omkring och sparkar i marken. Han väntar på att det ska ringa in.
Han hade inte ännu heller fått en enda vän. Han brukar ha väldigt lätt att få vänner. kanske det som hände på morgonen ?

Isis reste sig upp där hon satt igen och gäspade lite och ställde sig så långt ut på skuggan som möjligt och såg killen gå och sparka i marken.
Var han sur över något?

Han suckar och tittar upp mot himlen. Det såg ut som om det skulle börja regna.
Typiskt! Tänkte tristan och suckade igen.

Isis flämtade då hon såg molnen och var tvungen att skolka resten av dagen och började springa bortåt och slog en signal till hemlighetsväktaren som sa att hon skulle komma direkt och ta kläderna och Isis la på och fortsatte springa.
Måtte hon hinna innan det började regna.

Tristan märker att Isis börjar springa bort. vart skulle hon ? Och varför sprang hon ? Tristan tänkte äfter en stund.
Jahaa... regnet! Säger Tristan högt för sig själv.
- Ursäkta ? Frågar en tjej som stod brevid mig.
-Ingenting... Säger Tristan.