Förbjuden Kärlek! (SV)

Ohyes det kommer att bli mycket drama och romantik och jag ska försöka göra den lite rolig också! hihi
men det kommer en till del idag/ i natt!
jag har hitills skrivit 12 och en halv delar men det kommer att bli fler!

Skriv nuuuu!

Mer =)

hihi okej då!
_______________________
Del 7 Besöket På Sjukhusflygeln

“Mr Malfoy, Mr Potter ,Mr Weasley, och Miss Granger? Varför är ni så sena?” frågade McGonagall som kom emot dom när dom kom med vagnen, när hon såg att Hermione var skadad mjuknade hon lite.
“vad har hänt?” frågade hon förvånat och hennes blick vandrade över till Draco.
“Mr Malfoy? Förklara!”
“det var inte hans fel..” sa Hermione och grimaserade hon hade förfärligt ont.
“jaså…? Okej skulle ni tre kunna hjälpa Miss Granger till sjukhusflygeln?” frågade McGonagall och trollade fram en bår.
“jag måste gå tillbaka till festen.” avslutade hon innan hon gick.
“Malfoy dra härifrån” morrade Ron.
“äh håll käften Weasley.” morrade Draco tillbaka och hjälpte Hermione upp.
“ta hit båren så flyttar vi över henne.” beordrade Draco.
“vi lyder inte dej.” fräste Ron och stirrade argt på honom.
“men sluta bråka då!” sa Hermione argt. Ron och Harry tog med sig båren och alla tre hjälptes åt att försiktigt flytta över Hermione. Hon grimaserade och kämpade för att inte skrika eller gråta.
“är du okej?” frågade Draco oroligt utan att riktigt tänka sig för. Ron, Hermione och Harry stirrade på honom som att dom aldrig hade sett honom förut.
“vad?” fräste han och började rulla båren mot sjukhusflygeln där madam Pomfrey väntade på dom.
“oj, oj, oj ett benbrott redan innan terminen har börjat.” suckade hon och flyttade över Hermione till en av sjuksängarna med hjälp av magi.
“åh varför tänkte jag inte på det..” muttrade Draco tyst för sig själv, Ron och Harry kollade misstänksamt på honom.
“vad glor ni på?” frågade han argt och kollade bort mot Hermione, hon såg fortfarande ut att ha ont. Han ville gå fram till henne och krama om henne. Men han gjorde det inte efter som att hennes livvakter Weasley och Potter stod i vägen. dom skulle bara irritera honom, han skulle försöka prata ensam med henne.
“så, så pojkar, ni får gå till stora salen med dom andra, Miss Granger behöver vila. Ni kan komma tillbaka imorgon!” sa hon och öppnade dörren så att dom skulle gå fortare.
Hermione sov oroligt och Malfoys ansikte kom fram flera gånger i drömmen. Hon vaknade med ett ryck när någon sa hennes namn och hon kollade upp, det verkade vara mitt i natten eller väldigt tidigt på morgonen. Hon kollade sig runt och det verkade inte vara någon där.
“jag såg att du har kvar mina brev..” viskade en röst. Hermione satte sig spikrakt upp och kollade sig runt. En kille kom ut ur mörkrets skuggor, det var Malfoy! Draco Malfoy?
“va, va, va?!” utbrast Hermione.
“Sh! Du väcker Madam Pomfrey.” viskade han och kom fram till henne.
“vad vill du Malfoy?” viskade hon förvirrat. Han gick fram och satte sig på stolen bredvid henne.
“kalla mej Draco, och jag ville bara höra hur du mår.” viskade han.
“äh ge dej.” fäste hon tyst och la sig ner igen. Han satt där tyst en stund och hon väntade på att han skulle gå.
“Hermione…” sa han försiktigt...
_____________________________________
hihi va de han ni trodde som var beundraren? eller vem trodde ni?
hihi skriv gärna vad ni tycker!

Mer =)

Haha, trodde att det var Draco

hihi kommer en till innan jag går och lägger mej!

Ååååå.... Så bra!

Super bra, mer!

Oh herregud mer!! *BEVAKAR!!!*

nu ska jag sova för jag har ont i huvet så nu får ni en till del!
______________________________

Del 8 Ska Hon Tro På Honom?

“vad vill du?” frågade hon lite irriterat.
“förlåt.” viskade han.
“för vadå?”
“för att jag varit elak och kalla dej korkade ord.” viskade han.
“varför säger du förlåt?” frågade hon.
“för att jag måste berätta en sak” viskade han.
“mitt i natten?” frågade hon irriterat.
“ja, enda gången jag kan få vara själv med dej.”
“vad vill du då?” frågade hon.
“jaggillardej.” sa han snabbt.
“va?”
“jag… eh.. Typ… gillar… dej..” suckade han.
“VA?!” utbrast hon högt och slog handen för munnen när hon insåg det.
“ja..” suckade han igen.
“skojar du med mej eller?” frågade hon förvånat.
“nej… det var jag som skickade breven…”
“jag trodde inte ens att en sån som du hade känslor.” fräste hon.
“Hermione, snälla..” suckade han och försökte le mot henne.
“ja,, snälla förklara för mej varför du besvärade dej med att skicka brev till en sån som mej bara för att jävlas, förklara för mej varför..”
“för att jag älskar dej. Jag ångar det jag har sagt om dej och jag hoppas att du förlåter mej.”
“du ljuger Malfoy.” sa hon ilsket och satte sig upp.
“nej det gör jag inte.” viskade han.
“bevisa det.” fräste hon och ångrade sig i samma sekund som hans läppar mötte hennes.
Dom kysstes länge och Hermione kunde inte fatta att hon tyckte om det, hon fylldes med värme och lycka. När dom kyssts färdigt kollade dom på varandra och log.
“jag.. Du..” Hermione kunde inte hitta orden, dom försvann på vägen ut ur munnen.
“jag kommer tillbaka imorgon..” viskade han och gick.
Hermione låg och tänkte länge, hade hon blivit kär i killen hon egentligen hatade? Hon kunde inte sova och när hon vaknade på morgonen trodde hon att allt bara hade varit en dröm.. Tills att hon hittade en liten lapp.

Jag tänker på dej
//D
_____________________________________
inte så lång del, men alla delar är typ olika långa ;p
hihi hoppas ni gillar den o godnatt!