Privat mellan Ripadal och JustMe!

Isis sprang och sprang och precis då hon kom till vägen så såg hon en 3 årig pojke som gick över vägen och såg sig inte för och till höger kom en bil i full fart.
Hon flämtade, hon var tvungen att hinna.
Hon sprang, sprang och kom ut på vägen hon med och lyckades putta undan pojken men bilen åkte rakt på henne och hon flög.

- Isis ! Ropade Tristan och sprang fram till henne.
Bilen stannade och en äldre man steg ut.
- Vaad hände ? Frågade han och ställde sig brevid Tristan.
Tristan hukade sig över Isis och skakade om henne lite.
Snälla vakna ! tänkte Tristan.


Tre åringen stod brevid och såg på. Tristan blängde på honom.

Isis försökte vakna och hon kunde höra sina egna flämtande andetag där hon låg på marken och visste inte hur mycket skador hon hade.

Mannen höll på att ringa ambulansen. Tristan försökte få Isis att vakna.
Hon hade ett stort djupt sår på benet som hon hade fått av plåten på bilen.
Det måste antagligen sys. Tänjte Tristan och ruskade om Isis igen.

Isis flämtade och började höra rörelser bredvid henne och hon försökte öppna ögonen och efter 3 minuter så lyckades ho äntligen få upp dem och hon flämtade oh sa svagt.
- T....Tristan?

- Isis ! Tristan hade lust att slänga armarna om henne men det skulle antagligen göra ont.
Kevin strök Isis over kinden.
- Hur är det, gör det ont ? Frågade han oroligt och såg på Isis sår.
Ambulansen bromsade vid vägkanten med polisbilen strax efter.

Isis flämtade och sa knappt hörbart.
- Såklart det gör ont.

De kom med en bår och lyfte upp Isis på den.
Jag satte mig inne i ambulansen.

Isis flämtade och tårar av smärta for över hennes kinder.
Men hon var glad att killen hade klarat sig.

Skötarna gav henne en massa sprutor och mediciner.
De bar henne till operationssalen och lade ner henne på en bädd.
Tristan satte sig ute i väntrummet och bläddrade i en tidning.