Efter Hogwarts (rollspel)

jag följde efter Harry mot mysterieavdelningen och jag kände genast en stygn av sorg när jag mindes händelsen för fem år sedan då Sirius dött. jag slog undan tanken och vi steg in i rummet och satte sig på läktaren och snart förde de in Rockwood som hade tunga kedjor vid fötterna och händerna och han såg hatiskt på mig men jag gav honom en likgiltig blick och väntade på vad som skulle hända

Rockwood fördes in och sattes i stolen framför oss.
Alla blev tysta och Kingsley reste sig upp.
- Är du Agustus Rockwood?, sa Kingsley och han nickade.
- Vet du varför du är här?, sa Kingsley sedan och stirrade stint på Rockwood.

Rockwood mötte Kingsleys blick
"För att hon förrådde mig" sa han och pekade på mig.
"Vi vet hur du kom hit! jag undrade om du vet varför du står inför rätta?" sa Kingsley tålmodigt men Rockwood svarade inte och Kingsley fortsatte. "Du är anklagad för att ha stöttat Voldemprt under kriget, ha torterat ett flertal mugglare, brutit mot ett flertal lagar och för mordet på Fred Weasley! vad har du att säga till ditt försvar?"
"Jag lydde bara under imperiusförbannelsen" sa han och jag fnös tyst, men Kingsley vände sig åt mig och först trodde jag nsätan han skulel be mig vara tyst, men i stället frågade han
"Stämmer det?"
"Nej! Voldemort hade inga dödsätare under imperiusförbannelse! det var bara med jobb än nytta" svarade jag och Kingsley nickade och vände såg åter mot Rockwood
"Vill du försöka igen?" sa han
"Jag lydde bara order! jag har aldrig gjort något av det på eget inetativ." sa Rockwood och jag himlade med ögonen. det är väll klart han lydde order, men han gjorde säkert ett dusintal saker på eget inetativ.
"Varför stod du på Voldemort sida?" frågade Kingsley och jag la intresserat huvudet på sned och studerade den föredetta dödsätare och inväntade hans svar

- Jag lydde under imperiusförbannelsen, sa Rockwood.
- Vi hade redan rett ut den saken, sa Kingsley sammanbitet.
- Jag stod på Voldemorts sida för att han lovade mig makt.
Han lovade att jag skulle få göra vad jag ville, sa Rockwood hänfört.
- Och vad var det du ville då? frågade Kingsley knipslugt och såg ner på Rockwood.

jag såg lugnt på mannen som satt i stolen och väntade på ett svar
"Jag ville ha makt och pengar, jag villa ha något att säga till om och jag ville rensa ut alla som var mugglarfödda och inte har någon rätt att bruka magi! jag ville skapa ett bättre samhälle!" svarade Rockwood och jag gav honom en arg blick.
"Så det var din önskan?" sa Kingsley och Rockwood nickade och stirrade på mig
"Det var vad du också ville!! du skulle stötta oss!" fräste han åt mig och personerna i rätten vände sina blickar mot mig men jag hade min fäst på Rockwood
"Det var vad min far ville! jag sa aldrig att jag ville rensa ut samhället som du uttryckte det, för mig spelar blodstatus ingen roll! och jag stöttade en del av er men inte av den orsaken, men jag sa aldrig att jag stod på er sida eller stöttade det ni stod för" sa jag lugnt och väntade på hans reaktion

- Du är en förrädare, du säger bara så nu för att rädda ditt eget skinn, sa Rockwood mot Cara.
- Du kan väll knappast säga att hon säger så nu för att rädda sitt skinn.
Hon umgicks ju med mig eller hur och ville hon ha bort mig så hade hon väll gjort det?, sa jag och såg på honom.
- Jag svarar inte på frågor från smuttskallar, sa han argt och jag himlade med ögonen.
- Om det gör dig gladare så är jag halvblod, jag är släkt med Weasleys, så kan du svara på frågan?, sa jag till honom.
Han vände sig surt om men sa inget och jag vände mig till Kingsley för att se vad han skulle säga.
- Erkänner du mordet på Fred Weasley?, frågade han strängt.

jag log mot Laura och blängde sedan på Rockwood, men han hade fäst sin blick på Kingsey.
"Nej!" svarade han betsämt
"Vi har ögonvitnen som vet placerar dig på platsen för mordet på Fred Weasley, förnekar du fortfarande?" sa Kingsley
"Jag har inte mördat någon Weasley" upprepade Rockwood och jag stirrade argt på Rockwood men sa inget, det var Kingsley förhör och jag var nyfiken på hur han skulle gå tillväga

- Visst, kan alla vitnen stiga fram?, sa Kingsley.
Och Persey, George, Harry, Ron och Hermione steg fram från olika sidor ur rummet.
Rockwood såg sig om och såg en aningen rädd ut.
- Erkänner du modet på Frad Weasley?, sa Kingsley igen.
Rockwood såg sig om och förstod att spelet var avslutat.
- Ja, sa han trumpet mot Kingsley.
Kingsley vände sig om till rådsmedlemmarna.
- Anser ni Rockwood skyldig, sa Kingsley och ett samställt ja kom från dem.
- Bra, sa Kingsley.
- Och då är det bara straffet kvar, sa han mot Rockwood.

jag log och var glad över att han skulle straffas, men Rockwood såg inte lika glad ut, han verkade försöka be om nåd och han såg sig förskräckt om och hans blick fastnade på mig
"Hjälp mig, härskarinna" sahan bedjande och jag fnös åt honom
"Jag hade inte ens hjälpt dig om det så var innan kriget. jag vet inte hur många gånger du försökte röja mig ur vägen eller inte löd mina order om att låta mina vänner vara. du får klara dig själv" sa jag vasst och lät ögonen bli röda och han ryggade tillbaka och såg bedjande på de andra i rättsalen och jag undrade vad de hade för straff att överväga. jag riktade min blick mot Kingsley som såg lite undrande på mig och jag gjorde åter ögnen blåa och log mot honom
"Har du något lämpligt straff Cara? det var ju ändå du som fångade in honom" sa han och jag tänkte efter
"Hade det varit jag så hade jag kastat honom ut för ett stup men det kanske är för snällt. nej jag vill bara slippa se honom igen. ni får göra vad ni vill med honom" sa jag kallt och jag kände mig nästan som den person jag varit för tre år sedan
"jag anser att vi röstar om det. vad anser rätten?" frågade Kingsley och jag väntade spänt på deras svar

- Vi kan ju alltid stänga in honom i en grotta, viskade jag roat till Cara men blevsedan allvarlig och väntade på vad rätten skulle överväga.
En kvinna med stålgrått hår och glasögon reste dig upp och förkunnade svaret.
- Det blir livstid i Askaban, sa hon och satte sig ner.
- Något du vill tillägga innan vi fastställer domen?, sa Kingsley vänd mot Rockwood.