The Vampire Diaries [R]

Kathtine dyker upp på grillen. Plötsligt står en ung flicka framför henne.
-Hej, Elena! Jag har tappat bort det senaste pappret i historia, kan jag kopiera ditt?? Undrade hon.
Kathrine ler nöjt för sig själv.Med lita krafter "ber" hon om att flickan ska följa med henne
När de kommer till skogen tar kathren ett grepp om flickans hår och tar ett bitt i halseen.
Några sekunder senare knackar hon på Elenas dörr beredd att vise henne sitt byte! Kathrine höll upp den skakiga flickan från marken i håret.

Damon gick runt Bonnie och in i det lilla rucklet ((?!)). Den bleka blonda flickan rörde sig lätt i sömnen. Hon sov inte, men svagheten var påträngande. Håret låg i tovor omkring hennes färglösa ansikte. Damon visste hur det var att vara sådär hjälplös. Han överväldigades av en medkänsla för Caroline som han genast försökte trycka bort. Han tyckte inte ens synd om henne, inte egentligen, men han kände igen sig.
Istället för att bara stå där satte sig Damon bredvid henne och slet upp en utav påsarna. Han förde blodet till hennes mun och väntade på en reaktion.

[Jag är verligen ledsen att ag är så oaktiv]

"Jag vet!" Elijah ser förvånat på sin syster. Hon har aldrig gråtit så öppet förut.

((Elena vill ha Damon!!! XD))

Jag har saknat dig så mycket snyftade Rebeckah 200 år sen vart har du varit jag trodde klaus släppte digr kistan tidigt....

Han ger henne en kram.
"Jag berättar senare, kom niu

((Jag vet att du tycker det är Elena ♥ amon men det är mer rätt om det är setfan! ))

((Och Damon vill ha Elena xD
Men vi får tona ner det lite eftersom att Stefan är Elenas kärlek för tillfället?!

Och jag petar lite på themarauder för att jag vill att hon ska fortsätta där jag slutade xD ))

Caroline slöt ögonen och stängde ute allt, förutom blodet som strömmade ner för hennes hals. Smaken av järn... liv... fick hennes sinnen att snabbt förstärkas.

((Tack c )

Damon reste sig upp när något förändrades i Carolines annars så bleka ansikte. Han böjde sig sedan fram och tryckte påsen i hennes hand. Problemet löst, tänkte han. Då kunde han sticka härifrån snart.
"Bonnie!" ropade han sedan. "Caroline här har snart släckt sin törst. Kan jag gå?"