Det sjätte trappsteget [SV]

låter bra det ♥

FYFAN AMANDA DU ÄGER, ASOOO JEFLA BRAA.
HAHA nejmen srs, du är kung på att skrivaaaaa! ♥
mermermermermermermermer!

AMANDA DIN HÄXA!!! nej jag ska vara en snel hest va e de där för konstiga personer? :]

Guud vad bra! Längtar efter mer

Ja här kommer nästa kapitel, hoppas det blev bra. Jag är dock inte så nöjd med det här kapitlet
TACK allihopa för alla fina komplimanger!♥


5. Ensam


Alecia stirrade in i tjejen som stod framför henne.

- Vad pratar du om?
Tjejen fortsatte att stirra på mig men pekade med fingret på mig.
- Du var död! Du andades inte jag kände på din puls! Jag var orolig för att du låg där stel och blek! DU HADE INGEN PULS!
Alecia visste inte vad hon skulle säga, hade hon varit död...? Plötsligt påmindes hon om drömmen hon haft. Hon ryckte till. Den hade varit väldigt obehaglig. Hon kan inte ha varit död, hon hade sovit, drömt.
- Hur kan jag ha varit död....när jag sitter här och pratar med dig nu?
Tjejen nickade instämmande.
- Jag måste ha inbillat mig, tjejen såg avvisande på Alecia och gick därifrån
Jag kommer aldrig få några vänner tänkte hon...plötsligt hörde hon någon bakom säga att han skulle byta om för att vi vi snart var framme, Alecia tog ner sin koffert och bytte om.
Tåget bromsade in, det var dags tänkte hon. Det pirrade i magen mer ån det någonsin gjort. Hon kände sig illa till mods så hon tog ett stort andetag genom näsan. Du klarar det här tänkte hon...alla de andra ställde sig upp och samlade ihop sig vid utgången. Alecia trängde sig in mitt i skaran och beredde sig på vad som skulle komma. Massan med elever blev mindre och mindre efter varje person som gick ut, och till slut stod hon utanför tåget och stirrade på det mest magiska slott hon sett, det var stort och svart och stod ut från mörkret som de var omringade av, en massa torn med mysiga fönster som det spreds ljus från. Hon såg verkligen fram emot att få komma in där.
- Här alla! Alla första års elever hit! Hördes en mullig röst.
Alecia sökte efter vem som kunde sagt det. Till vänster vid en sjö stod den största man hon någonsin sätt! Han fortsatte att skrika så hon gick ditåt.
- Hej där, du är första års elev eller hur? Du ska åka båt till slottet kom med här...
Alecia stirrade med stora ögon på den jättelika mannen med långt skägg och hår medans han förde henne mot en båt. Alecia skulle precis sätta sig i den när hon hörde ett plask, hon sökte sig mot ljudet av plasket och såg en mörkhårig kille stå lutad över en flicka som var genomblöt. Flickan började gråta och killen bara skrattade åt henne, eftersom Alecia var blyg vågade hon inte göra någonting så hon satte sig i båten och stirrade ut i vattnet.
- Får jag slå mig ner...?
Alecia vände sig om och fick se en kort flicka med knall rosa hår och havsblåa ögon. Flickan hade ett osäkert leende på läpparna och såg defintivt skrämd ut. Alecia tittade runt och upptäckte att det bara fanns kvar platser i hennes båt.
- Ja..okej...visst.
Flickan slog sig ner men sa inget mer. De åkte under tystnad mot slottet, tystnaden var obehaglig men Alecia gillade tystnaden den fick henne tid att tänka för sig själv. I vattnet såg hon hennes bleka spegelbild. Hagrid stod upp i båten till vänster om dem, hon kunde fortfarande inte fatta hur otroligt stor han var, det var omöjligt. Plötsligt utan förvarning tog båten stutt. Alecia gungade till och höll på att ramla ur båten, hon hade varit så inne i Hagrid så att hon inte ens sett att de var framme. Första års eleverna steg ur båten och marscherade upp mot slottet, överallt hörde om viskningar. Hela tiden märkte hon små blickar åt hennes håll eller diskreta pekningar. Framför henne gick tjejen som hade suttit i samma båt som henne. Hon hade skyndat sig bort från Alecia så fort båten stannat. Till slut kom de fram till den enorma porten som var nästan lika stor som Hagrid.
- Vilket elevhem tror du att du kommer hamna i? Hördes från en tjej bakom henne.
- Jag måste hamna i Gryffindor för min familjs skull.
- Bara inte den där konstiga tjejen från tåget hamnar där...
Alecia sa inget utan stirrade på porten som höll på att öppnas. Hon fattade inte hur kunde ha blivit så opopulär på så kort stund.

mermemrmemrmemrmermemrmemrmemmemrmemrmemrmemrmemrmemrmer du är gryyyyyym!

Åhh jag dör SÅ BRA! Älskar den här!

Tack så hemskt mycket Ellie Lovegood och Ellisnor (även fast jag har tackat dig i FB-chatten )

Jag ska börja skriva på det 6:e kapitlet nu, har ni några förväntningar på vad som kommer hända?

meeeeeeeeeeeeeegaaaaaaaaaaaaaaaa bra!