Någon som vill rolla Hungerspelen?

3... 2... 1...!
Mars var den första att lämna sin platform och med långa steg sprang han rakt mot Ymnighetshornet utan att bry sig om de andra. Han ignorerade utrustningen som låg spridd på marken och höll blicken låst på Hornets skuggiga innandöme.
Då de små väskorna och säckarna byttes ut till mindre vapen plockade Mars i språnget upp ett kort spjut. Någon sprang imot honom, men han skuffade enkelt undan deltagaren. Mars stannade inte för att göra slut på ynglingen, han ville nå sina vapen först.
Mars nådde först fram till Horne toch saktade av i skuggorna. Utmed väggen hängde farliga vapen, allt från morgonstjärnor, svärd och sablar till pilbågar och exotiska vapen Mars aldrig sett. Han sträckte sig efter ett kortsvärd och spände det fast runt midjan då han fick syn på något annat.
Vapnet hängde alldeles under taket: det var lika långt som ett spjut, men den hade långa, smala klingor i båda ändorna. Mars fick hoppa för att nå till det och balanderade det dubbeleggadesvärdet i handen. Perfekt.
Han snurrade vapnet i sina händer då han lämnade HOrnet och fick syn på flickan från ettan. Ett av bladen skar enkelt av hennes huvud, och Mars kunde inte låta bli att le.

Startskottet slår och Vicinia hoppar av plattformen. Hon springer rakt mot ymnighetshornet och fram till dolkarna. Tjejen från 6an verkar ha haft samma mål, som henne men Vicinia var snabbare. Snabbt kastar hon iväg en av dolkarna utan att tänka och flickan faller ihop, ett skott hörs. Vicinia hinner inte ens tänka innan hon får killen från 7an över sig. Han försöker borra in en pil i henne men den hinner bara rispa kinden innan hon får upp knät och sparkar till honom. Vicinia hamnar gränsle över honom, hon hinner se räddslan i hanns ögon innan hon sticker kniven i hanns hjärta.
Vicinia drar snabbt på sig västen, och stoppar på sig dolkarna. Hon tar den närmsta ryggsäcken och börjar springa in mot djungeln efter de andra som hunnit därifrån.

Mars lyftte upp en av ryggsäckarna och band fast det korta spjutet. Det skulle vara bra att jaga med. Med det tvåeggade vapnet i hand kämpade han sin väg ut ur Hornet och fick av en slump syn på Vicinia. Hon höll på att springa mot skogsbrynet, men pojken från åttan hade plockat upp pilbågenfrån en kropp och siktade mot hennes rygg. Mars började springa mot honom och hoppade för att hinna. I luften sänkte han vapnet, och ynglingens huvud föll till marken innan kroppen.
Då Mars sprang in i skogen flinade han. Det där imponerade antagligen på åskådarna. Mars stack ner en flicka från något av de yttre distrikten då hon kämpade för att komma in i djungeln.

Efter det var det som att vara ensam. Han gissade att kampen ännu var igång och kanonskott ljöd i djungelns gröna mörker. Mars sprang så rakt han kunde mot tornet han sett tidigare, och stannade först när han kom fram till ruinen. Det såg ut som om det varit ett tempel, men nu hade växtligheten tagit över. Mars kunde över sin andning höra det avlägsna bruset av en fors och stegade mot ruinen, undrade var Vicinia var. Hon hade trots allt sprungit åt samma håll.
Mars såg sig hela tiden vaksamt omkring och reagerade vid ljudet av brutna kvistar eller krasande stenar.

Vicinia kom snabbt in i djungeln och sprang vidare mot tornet. Hon trodde nog att många skulle undvika det, pga. att det var så synligt. De flesta skulle nog hålla sig gömda i djungeln. Hon stannade vid ruinen och såg upp, det hade tydligen vart ett teempel tidigare men nu var det överväxt. Hon gick försiktigt runt templet men hon var ensam, förmodligen hade hon kommit hit först.
Hon hörde snabbt ett flåsande ljud och att någon mer eller mindre brakade genom djungeln. Hon svingar sig snabbt upp i närmsta träd och håller blicken fäst där ljudet kommer ifrån. Hon ser Mars med något slags skräckinjagande vapen. Bakom honom ser hon tjejen från 8an, spänande sin båge. "Duka" ropar hon hoppar ner från trädet och kastar en kniv i rak följd av ännu en och flickan faller ner.
Då kommer det som en chock över vad hon har gjort, hon har dödat eller ja snart så, flickan ligger kvidande på marken.
"Kan du göra slut på det?" säger hon vänd till Mars med ett plågat ansiktsutryck. Just nu gillar hon inte vad hon gjort, och allra minst att flickan lider pga henne.

Mars fick syn på Vicinia, men kunde inte höra vad hon sade. Meningen gick dock uppför honom och han kastade sig ner på marken i sista sekunden. Han rullade runt och hörde någon träffas av kniven. Mars steg förvånansvärt smidigt upp och nickade som tack åt Vicinia.
Hennes ord fick honom att se ner på flickan, som flämtade av smärta. Mars nickade och gick över till flickan. Han drog snabbt det redan blodiga bladet över flickans hals. Ett kanonskott ljöd.
Mars retade på sig och torkade blodet i flickans jacka. Han plockade upp bågen och kogret med pilar samt väskan han burit och steg sedan bort från kroppen.
"Vi måste bort så de kan hämta henne", sade han och såg på Vicinia frågande, undrade om hon var i skick.

Vicinia nickade likblek i ansiktet, tog sina knivar och drog dem rena på gräset. Hon såg på flickan, men vände henne sedan ryggen. Hon såg på Mars och öppnade långsamt munnen "Om du eller nånannan dödar mig, kan du se till att jag får en smärtfri död då?" säger hon allvarligt medans hon åter stoppar på sig sina knivar. Och ser mot templet. "Vart ska vi gå då?" frågar hon undrande och försöker få tillbaka sitt vanliga lugn. Inte för att det fungerar särskilt bra, hon är för uppjagad av att tänka på vad hon har gjort.

Mars såg uttryckslöst på henne och nickade. Han kunde göra det för henne. Mars kunde se att hon var uppskakad och han går fram till henne.
"Ingenstans innan du lugnar ner dig", sade han lugnt och lade sina händer på hennes axlar. Det var nu tydligt att de var ett team, något som säkert fick åskådarna att dra förvånat efter andan. "Om du inte samlar dig kommer du att dö", fortatte Mars.
Solen hade redan börjat sjunka, och Mars ville inte vara under bar himmel då mörkret föll. Han hade aldrig sett djungel förr och hade ingen aning hurdana djur som kunde tänkas bo där. Men efter som han var i Hungerspelen var de antagligen av den farliga sorten.

"Tack" säger Vicinia och försöker sig på ett leende som mer liknar en grimas. Hon ryggar till när han kommer närare men slappnar sedan av när han bara lägger händerna på hennes axlar. Vad hade hon egentligen trott? han tänker säkert inte döda henne ännu,....inte ännu.
Tankar far egenom hennes huvud, vad publiken säger om det här. Hon är säkert på att de är på alla skärmar nu och att vadslagningen är i full gång. Det får henne att lugna sig så pass att hon slutar att darra. Hon ser tacksamt upp på Mars och sen mot Templet. "Bäst att övernatta här, i templet. Antar att inte heller du har vart i en djungel förr?" säger hon och ser undrande på honom.

Mars såg också upp mot templet och nickade. Han bar nu fyra olika slags vapen, men hade ännu ingen aning om vad det fanns i hans ryggsäck.
"Kom så går vi", sade han och började gå mot templet, men vände sig sedan om och log roat mot Vicinia. "Oroa dig inte, jag tänker inte döda dig", fortsatte han, ty han hade märkt hur hon ryckte till då han rört sig mot henne.
Mars ville inte gå för djupt in i templet, men ruinen var redan utifrån väldigt imponerande. Om han dirigerade dessa Spel skulle han se till att de sista deltagarna kämpade om vinsten där.
De fann en skyddad plats under en pelare som fallit över en inrasad ingång. Det var en bit uppför tempeltrapporna, så de hade bra utsikt över markerna runt omkring. Fåglar flög över trädtopparna och himlen var vackert rosa i solnedgången.

"Jag vet, ledsen för det där" säger hon till honom och lägger till i tankarna Inte ännu i alla fall, tänker du döda mig. hon följer efter honom in i templet och ser sig om. "Det är vackert." säger hon och nickar mot solnedgången. Hon sätter sig ner och ser upp när hon hör nationalsången och sedan bilderna på de döda deltagarna. 11 stycken var det en karriärist och även hennes distriktspartner. Hon ryser till när hon ser ansikten på de hon dödade och den sista på flickan. Nationalsången hörs åter och Vicinia ser på Mars och undrar när han ska se hennes bild på himelen.