rollspel

Aily vänder sig mot Jeremy.
"Säg till om jag ska gå" säger hon.

Gå? Jeremy kan inte minnas att han någonsin har sagt någonting som ens liknar det. Inte heller har han gett ut de vibbarna... inte med flit i alla fall. Det ena av Jeremys ögonbryn böjer sig uppåt i ett lätt frågande uttryck, den här tjejen verkade vara av den sorten som tolkade saker snabbt och som sedan spred dem vidare. Han borde se upp...
"Har jag sagt det?" frågar Jeremy i lika artig ton som förut, men den här gången med en underton av misstänksamhet.

Aily ler mot Jeremy.
"Jag heter Aily Alpha" säger hon bara och vänder sig mot fönstret igen.

"Ja, jag vet", säger Jeremy och försöker hålla förvirringen ur rösten. Alpha hade inte svarat på en enda av Jeremys frågor hittills, och allt hon sa var helt ryckt ur sitt sammanhang. "Mår du... du vet... bra?" frågar Jeremy tvekande. Alpha kanske hade feber eller nåt?

(synd att ni hoppar ur )

Jag la ifrån mej boken. Jag var rastlös. Vad ska jag göra för något? Tänkte jag.

Frågan var så komisk att Aily briser i skratt.

Jeremy suckar tyst, han är nj helt säker på att det är något fel på Alpha. Hon kan knappast ha haft många kompisar förut om hon sitter och skrattar åt någon som bara frågar hur hon mår.
Jeremy vänder huvudet mot fönstret och gör sitt bästa för att inte låtsas om Alpha. Ville hon ha kontakt med honom fick hon ta intiativet, kanske hon även skulle bli mer sammanhängande då?

"Förlåt, jag mår bra. Hur är det med dig då?"

"Vad ber du om ursäkt för?" frågar Jeremy oroligt, hade han gjort något dumt? "Är du säker på att du mår bra? Du verkade lite osammanhängande för ett tag sedan."
Jeremy fattar knappt att han har sagt det - han har sagt någonting som kan tas så fel till någon som han knappt känner! Han kanske borde säga förlåt? Be Alpha att glömma vad han nyss har sagt och svara hur han mår istället? Fast... Jeremy bestämmer sig för att vänta och se hur Alpha tar det hela först.

Jag suckade och Trummade lite med fötterna mot golvet. Jag fortsatte att titta ut genom fönstret.