Godchild (privat rollspel)

(haha bra av iss xD haha visst är han söt som katt xD och jag får typ fangirls feelingen efter xD)

Jezebel reste sig från sängen och och gick till köket han behövde te det lugnade honom alltid. han gick in satte på tevattnet och tog fram en kopp. en stund senare satt han med rykande te framför sig och såg ut genom fönstret på regnet som föll och försökte glömma

((Jaa, det är han. ♥ Nu kör vi riktigt tjejiga förberedelser här när man väljer kläder dagen innan och så som de gör på film. xD))

Mikaila ställer sig i sitt rum och börjar välja kläder. Hon älskar rött, kanske är det därför hennes utstyrslar präglas av färgen. Men det kan inte vara vilken röd som helst. Blodrött är vackrast. Hon är säker på att Kain tycker likadant. Hon drar ut en av de mest vida klänningarna och betraktar sin spegelbild.
"Duger denna månntro?" Frågar hon spegeln. Självklart, så svarar den henne inte.

(hahaha ja verkligen xD haha ja gör så xD)

Jezebel drack upp teat och såg på ugglan som kom in men han sa inget. Ugglan hade lägre ställning än honom och på så sätt behövde inte Jezebel tilltala honom alls. han lä'mnade köket och gick mot biblioteket. han hade sovit färdigt för i natt två timmar fick räcka. Han gick förbi ett rum där Mikaila stod och provade kläder men han stannade inte

(GOD, JAG SKREV JU HÄR! D: Vad skrev jag nu då... >_<'' Ja, juste.)

Mikaila betraktar sin spegelbild och inser att klänningen inte är tillräckligt fin. Hon ser på spetsen, volangerna, det blodröda tyget. Allting är imperfekt. Hon blir besviken. Det känns som om klänningen medvetet gjort sig själv imperfekt för att Mikaila ska få det svårare i sin besvikelse flinar hon mot spegeln, som om hon var nöjd innan hon hänsynslöst går lös på klänningen med naglar och styrka när remsa efter remsa slits sönder.
"Du svek mig, ingen sviker mig." Viskar hon ursinnigt och det sönderslitna tyget ligger på golvet och Mikaila stirrar argt på det, som om det fortfarande skulle ha makten att håna henne.

Jezebel kom fr till biblioteket och satte sig ner. Han tog upp en bok från hyllan och började läsa menhan såg inte orden. De var bara en massa tecken som vimlade förbi utan att betyda något. Han kastade boken i väggen
"jag hatar dig" sa han och kollade på boken som fick ta emot hans hat, han kände gentemot Casandra. Cassian kom in och gick fram till Jezebel. Han slog armarna runt doktorn som inte ens orkade protestera

Mikaila fnyser och sparkar undan tygbitarna som skimrar som smått i skenet av det sparsamma ljuset som kommer ifrån ett ljus någon, inte hon, ställt på byrån. Mikaila ser på klänningarna, hon undrar om någon av dem faktiskt duger.

AlexZz jag undrar vrf mitt inlägg inte var skrivet här xD hahaha

"Cassian" sa Jezebel lågt och den andra mannen släppte honom.
"Vad är det?" frågade Cassian nästan oroligt.
"Du gör mig obekväm" sa Jezebel bara och Cassian nickade sorgset

Well, that's weird. XD
Meanwhile...


Marie Weather sitter i en fåtölj och ser ut genom fönstret, betraktar beundrande ägorna. Hon får ändå inte gå ut, trots att det inte gör något. Bror satt i någon sorts möte, och hon fick inte gå ut ensam.
"Absurt." Mumlar Marie missnöjt.

haha ja lr hur -.-

Jezebel hade bestämt sig för att det var dags att förgifta Riff, det skulle kanske få honom på bättre humör. Cassian gick bredvid honom.
"Vad gjorde han egentligen med dig?" frågade han lågt och Jezebel stannade och tittade på honom

Marie stirrar ut över landskapet som sakta mörknat när stora grå moln dragit in över herrgården - och hela staden troligtvis. Hon bara väntar på att det ska börja ösregna, det är nog det enda man inte kan räkna ut. Väder och vind. I någon barnsaga sas det att vinden inte kunde styras, men att den till slut återvände. Men det tycker Marie låter konstigt, varför skulle vinden komma tillbaka till samma platser om det kan resa var den nu vill?