Eragon [Privat roll]

Aily kan funderar på vad dom kan ha för ärende i Teirm.

Marye hade tänkt igenom sina handlingar så pass mycket att hon svalde stoltheten och gick för att säga förlåt till Eragon och Saphira tätt åtföljd av Argentum.

Aily blir nästan rädd när hon ser den stora folkmassan framför henne. Hon har är van med djur men inte människor. Hon skyndar på stegen och kommer upp jämsides med Murtagh.

Marye harklar sig och skrapar nervöst med foten i marken varefter hon harklar sig på nytt.
"Jag kom...vi kom för att säga förlåt och be om ursäkt för vårt opassande beteende".
Argentum nickade slokörat.
"Bara detta aldrig upprepas så kommer jag att glömma det" säger Eragon och ler mot Marye.
Hon nickar som för att signalera överenskommet.

Aily tittar ner i gatan medan dom två går igenom stan. Därför känner hon inte igen sig när hon tittar upp igen. Men efter en stund gör hon det. Dom står utanför hennes barndomshem.
"Vad gör vi här?" frågar hon förvånat.

På eftermiddagen var dem framme vid Teirm och Eragon bad Marye att skapa en illusion på sig själv.
Hon ändrade sina anletsdrag så att dem blev grövre och såg på medan Argentum och Saphira orienterade sig till en grotta där dem skulle gömma sig.

"Du vill säkert träffa din familj" säger Murtagh och knackar på.

När dem hade sett till att drakarna inte syntes så började dem gå mot Teirm.
Dem kom obehindrat genom portarna med namnen Effie Grossman och Mion Foster.

Dörren öppnas och där står familjens betjänt Gilo.
"Goddag, jag är väntad" säger Murtagh. Gilo nickar och släpper in dom.
"Herren väntar i biblioteket" säger han.

"jaha vad ska vi göra i Teirm nu då?" frågar Marye och Eragon ler snett och säger"du sade ju att du inte lyckas med att slåss, så jag ska ta med dig till någon som garanterat kan det"