Vampyrer i Voldemorts rike (Privat roll)

(Trodde det jag med xD ville bara vara säker xD)

Alea ser då Alex förvandlade sig till Varg. Undra hur man blev animagus? Det verkade onekerligen praktiskt. Hon följer med Alex ut och ser sig om på den öde och folktomma gatan. Alea rös till, här brukade hon leva, undangömd och på flykt. Och så fanns det sånna som Alex och hanns familj, tänk så br de hade det.

(My head is weird right now. o_o)

Alex vandrar längs med skuggorna, en vana och en försiktighetsåtgärd. Fast han vet ändå var butiken ligger så det kommer gå ganska snabbt. Det bästa med butiken är att den tillåter djur, något som ägaren brukar skratta åt. Alex kilar kvickt över vägen efter att ha väntat in Alea och rakt in genom en kattlucka på andra sidan, in i butiken.

(Oj då :O Fast det är mitt huvud ofta xD)

Alea följer Alex och ser honom slinka in genom en kattlucka, ja det borde ju vara butiken? Alea sväljer och trycker ner handtaget, ett plingande hörs när dörren öppnas och hon kliver in i butiken. Alea drar in alla dofter och känner hur hungrig hon är, hon kunde äta upp allt. En medelåldersman med begynnande flint kommer emot henne, och Alea får motstå implsen från att dra sin stav eller fly. Alla ville henne inget ont, särskilt inte butiksinehavaren.

"Byracka som alltid ska gå rakt in i butiken." Mumlar mannen och ser på Alex, han hade aldrig låtit mannen se att han egentligen var en människa. Då skulle han säkert bli helt hysterisk. Sedan vänder sig mannen mot Alea. "Något ni önskar, fröken?" Frågar han artigt med sin smått skrovliga röst.

Alea slänger en snabb blick på Alex och ser sen på mannen. Vad skulle hon svara? När hade hon senast varit i en butik helt lagligt, med pengar? Det var visserligen sällan, men ibland hade hon snott mat. "Eh..." säger Alea tveksamt och flackar med blicken nervöst. "Jag vet inte, ska se mig om." säger hon sedan och lämnar mannen och går in bland hyllorna med mat.

Butiksägaren nickar leende mot henne och försvinner, Alex vandrar iväg bland hyllorna, det här är nog en av få platser som han inte blir utkickad ifrån som varg. Vilket är riktigt bra, eftersom systrarna ibland inte är hemma och han måste hitta annat skydd. Butiksinnehavaren har nästan lärt sig vid det här laget ändå.

Alea går mellan hyllorna och ser sedan frågande på Alex vita vargform. Vad skulle hon köpa? Vad ville de ha? Hon såg sig nervöst om och det kändes som om någon när som helst skulle dyka upp för att vilja fånga in henne. Hon var så van att leva i flykt att hon var rädd att vara på en offentlig plats alltför länge.

Egentligen skulle det varit abnormt för Alex att ens vandra runt som en vanlig människa i en affär när han egentligen borde gömma sig. Nu är det ju... inte han egentligen som går runt - men nästan iallafall. Nu märker han dessutom att Alea ser på honom, vilket i sin tur får honom komma ihåg att det inte är någon av hans systrar som är med honom den här gången. Han ställer sig på bakbenen och lutar mot en hylla som ranglar lite, den innehåller lite av varje. Mest torrvaror - mjöl, jäst med mera. Alex fattar inte varför de inte bara kan handla konserver, men det tycker inte Joanne. Plötsligt slår tanken honom att Joanne är som en ny mamma, fast mer organiserad. Sicken skrämmande tanke. Han hoppar ned ganska snabbt igen, för att inte ägaren ska komma och sopa till honom med sin förbannade kvast.

Alea nickar och ser på Alex, hon fattar vad han vill att hon skall köpa och tar olika varor och håller upp dem för Alex för att få bekräftelse. Hon förstår tillsist lite av hur de äter, riktig mat, inga konserver eller liknande.
"Något mer?" mummlar hon för sig själv, fast det var riktat till Alex när de var klara.

Alex vandrar iväg till kyldisken och ställer sig framför mjölken bara för att visa det hela. Någon gång ska han säga åt Joanne att det inte finns någon idé i att baka bröd och sånt, det skulle hålla mycket längre om man bara åt konserver. Han skulle inte ha något problem med den. Speciellt som varg, då smakar ibland hundmat som värsta resturangmåltiden.