X-mas love [privat mellan The Noble Lion och AlexZz]

"Gud ja! Köerna är kilometer långa, eller ja inte riktigt men nästan!" stönar Alice. "Men det känns som att jag inte vet någonting om dig än, och jag behöver sluta tänka på jobbet i några minuter! Vad jobbar du med?" frågar hon. Hon börjar tänka på olika arbeten han skulle kunna jobba på, han verkar vara en godhjärtad och hjälpsam människa. Kanske jobbar han med äldre, eller på ett sjukhus. Olika arbeten rusar förbi inne i Alice huvud.

"Speciallärare och tillfällig rektor på Reign School i centrum." Svarar Felix vänligt. "Inget stort." Fortsätter han lite förklarande och tar upp en T-shirt med stort Iron Maiden tryck på framsidan, den borde duga. Sedan kommer den här, kanske en smula överdrivna idén, där han ska be om hennes nummer. Han vågar inte, senaste gången han faktiskt fick ett nummer vågade han inte ringa det. Så han vågar knappast fråga. Ändå cirkulerar den där tanken i huvudet och verkar inte vilja försvinna. Så till slut...
"Ehh... är det okej om vi... utbyter nummer?" Frågar han knackigt och hoppas på att det inte lät allt för genant.

Äntligen kom frågan hon hade väntat på! Om han kunde få hennes nummer. Såklart han kunde!
"Självklart" säger hon glatt. Än en gång börjar hon rota i sin väska, denna gång efter penna och papper. Efter ett par sekunder hittar hon det hon söker efter, hon skriver slarvigt ner de 10 siffrorna och ger papperet sedan till Felix. Hon kollar därefter på klockan hon har på armen och inser att hennes skift börjar om 1 minut.
"Jag måste gå nu, jag börjar om en minut!" säger hon stressat, "men ring mig!" sedan börjar hon småspringa mot utgången.

Felix tar emot lappen och läser siffrorna, det tar ingen längre stund för honom att knappa in dem på sin telefon och trycka på spara. Nu måste han bara välja en bra tidpunkt att ringa också, annars kanske saker går helt fel. Fast, han kanske bara överreagerar. Han köper T-shirten och går vidare till några andra affärer och undrar sedan om han kanske kan stanna och vänta tills hon slutar eller om det vore galet. Han vet inte ens när hon slutar. Efter en relativt lång överläggning tar han sina saker och går. Felix kanske kan ringa henne i kväll.

Alice rusar tillbaka till leksaksbutiken och hinner precis fram i tid. Hon sätter snabbt på sig arbetsförklädet och springer sedan tillbaka till disken. Där knackar hon på en av tjejernas axel och säger till henne att det är hennes tur att ta rast. Tjejen ger henne ett lättat leende och önskar henne lycka till. Det kan jag nog behöva, tänker Alice. Sedan börjar stressen, varor hit, varor dit! Men hur Alice än försöker kan hon inte få bort tanken på Felix i hennes huvud. Hon undrar om han kommer ringa henne ikväll eller om det blir någon annan dag.

Felix lastar in sakerna och upptagen med sina tankar märker han inte att han håller på att stänga bakluckan på hans fingrar.
"Magister!" Säger en välkänd röst som väcker honom ur dvalan utan invändningar. Vilket hindrar honom från att stänga luckan på händerna.
"Noelle! Hur mår du?" Frågar han flickan som sitter i rullstol med mamman precis bakom.
"Brraa." Svarar Noelle övertydligt. Felix ler mot henne.
"Super." Säger han innan lite kallprat börjar med mamman, Felix är inte mycket för att prata med föräldrar. De ska alltid prata om skolan.

Arbetsdagen slutar och äntligen, äntligen får Alice gå hem. Med tunga, helt utmattade steg går hon ut från butiken, genom köpcentret och ut till busshållplatsen. Hon sätter sig ner på bänken och sluter ögonen. Vilken dag det har varit, en massa stress och en krock som ledde till en fika med en fin man. Hon hoppas verkligen att han ska ringa henne så att de kan träffas igen. Plötsligt blir det väldigt ljust bakom hennes ögonlock, hon öppnar ögonen och ser en stor sol lysa på himlen. Det har varit mörkt många dagar nu och det har snöat flera decimeter. Solen gör Alice glad och när bussen kommer har hon återfått sina krafter så hon hoppar upp från bänken och skuttar på bussen.

Efter samtalet hade Felix skyndat sig hem, slagit in presenterna och reflekterat över dagen. Under tiden som han spelat lite poker.
"Sämsta manövern, Pokerface1212." Mumlar han in i micken och lägger upp sina kort, han vann, motståndaren suckar och svär på tyska. Idag vann han då inte så mycket men 6.000 är inget att fnysa åt. Sedan stänger han av spelet och går till köket. Han har spelat i flera år nu, men har aldrig låtit det gå över i spelberoende. Han har till och med en budget på hur mycket han får lägga på spel i månaden. Pengarna han vann får han för sig att lägga på en ny mobil, eller spara. Vid tanken på mobil funderar han på att ringa till Alice, men ångrar sig och väntar lite till.

7698, dörren låses upp med ett knäpp, Alice öppnar den och stiger in i uppgången. Hon klickar på hissens uppåt knapp och hissen börjar med ens åka nedåt.
"Men Alice då, det var länge sedan!" ekar det i gången. Alice vänder sig om och ser mrs. Smith komma vaggande nerför trappan med sin käpp. Det var faktiskt inte alls länge sedan de hade träffats, men damen hade börjat bli lite senil så Alice spelade med.
"Ja det var det verkligen Augusta!" säger hon och går fram till damen. Mrs. Smith tar tag i Alice kinder och klämmer dem lätt. "Hur är det med Mr. Smith? frågar Alice sedan för att vara artig.
"Jodå lilla gumman, George är sängliggandes just nu, men inte ska du vara orolig över det. Han kommer bli bra ska du se!" Alice ler, hissen plingar till och öppnas.
"Jag måste gå nu Augusta, men vi ses nog snart igen, och hälsa till George att han ska bli bättre!" säger Alice och kliver in i hissen.

(Vilket land lever vi i ens en gång? XD)

Felix äter en snabb middag, stående som han brukar och tänker över dagen, igen. Han vet inte hur många gånger han gått igenom den nu. Han borde slå in julklapparna. Han borde göra mycket. Men han kan inte få bort tankarna på Alice. Lite sjukt, han brukar inte bry sig om tjejer på det sättet. Fast Alice var trevligare än andra tjejer. Inte för att han träffat så många. Hans mobil vibrerar och han plockar upp den från köksbänken. En app vill honom något, han öppnar den och klickar ned. Han är inte så intresserad av det just nu. Men med mobilen i hand plockar han upp numret och knappar in det, dessutom sparar han det. Sedan får det ytterliga fem minuter innan han faktiskt ringer. Han lägger luren mot örat och nu kommer den vanliga nervositeten, tänk om hon inte svarar? Tänk om han knappat in fel nummer? Tänk om han ringer olägligt?