Nykläckta blodsugare :33 (privat)

Val står tyst och betraktar männen, och Jane. Hon undviker ögonkontakt med Alex, det kommer inte gå bra om hon gör det, så hon låter bli. Inte för att hon bryr sig om Alex, nejdå, hon gör det för sin egen vinning.

"Duktigt av er, kom här." säger Aro och viftar dem till sig. Alex går lydigt fram och Aro smeker henne över kinden. "Så mitt hjärta, redo att lyda mitt minsta ord?" säger han och hans leende bådar inte gått då Alex nickar.

Val tvekar ett ögonblick, men fäljer sedan Alex exempel. Trots att hon inte vet vad som kommer hända, så vill hon inte riskera att bli torterad för att hon vägrar lyda order.

"Duktigt." säger han då även Val kommer fram. "Vad sägs om att dela min bädd? Jag her verkligen saknat det." flinar han och Alex stelnar till, dela hans bädd, det var det sista hon ville. Men hon nickar bara stumt.

Val håller på att tappa hakan när hon hör mannens ord.
"Varför har du inte varit med henne då?" frågar hon och knycker på huvudet mot Jane, och med ens ligger Val på golvet och skriker av plågor.
"Jane" säger mannen kallt, och återigen slutar smärtorna lika fort som de kom.

Alex ser inte ens åt Val för att inte Jane ska göra något åt henne med, men hon håller med. Men Alex hade gjort det förr, hon hade ibland slåt sig för att få pengar. Alex bodde på ett barnhem, och det var ett fattigt ett. Då hade man inte råd med allt och det var ett enkelt sätt att få pengar på.

Fortfarande skakandes ställer sig Val upp och försöker att inte titta med en alltför hatfylld blick mot Jane. stället koncentrerar hon sig på att det i alla fall är Alex och inte hon själv som behöver dela den där mannens bädd.

Mannen viftar iväg dem och Alex gissar på att de är lediga för tillfället så hon vänder sig mot Val. "Är det okej?" säger hon och ler lite.