Hjälp från oväntat håll Sv

Bra, mer

Förlåt för att det tagit tid innan det kommit nytt kapitel men inte haft glöden att skriva nytt men här kommer det om det nu finns några läsare kvar.

Kapitel 18
Harry hoppades att Draco hade rätt och dom började gå mot förbjudna skogen, han var inte van vid att vara ensam med Draco utan att dom bråkade eller duellerade.
Han hade med sig osynlighetsmanteln bara ifall att, men han skulle inte ta fram den förrän det verkligen behövdes men det visste han inte om det behövdes. Han kollade på Draco och han kände sig nervös, men det tänkte han aldrig vissa för Draco att han var.
- Jättar är bra dumma, så dom borde gå på det vi har bestämt. Sa Draco och kollade på Harry och log lite, men Harry kunde se att Draco hade en viss tvekan i sin röst och i sitt leende.
- Lugn Draco du ska se att dom kommer göra det. Sa han och kollade framför sig medan dom gick.
Det dom inte visste var att Voldermort hade satt ut spanare för att hålla koll på Draco, Harry kände sig iakttagen där dom gick men han trodde det nog var bara något han inbillade sig helt enkelt.

Dom kom fram till jättarna som fortfarande var tryggt fast kedjade, men Harry hade fortfarande känslan av iakttagelse, och kollade sig runt och grepp sedan tag i Dracos arm utan att riktigt tänka på det.
- Du jag har känslan av att någon iakttar oss. Sa han och bett sig i läppen och kollade sig runt medan han fortfarande höll ett hårt grepp om Dracos arm, som om han var rädd att Draco skulle fortsätta gå fram mot jättarna och börja prata.
Draco kollade sig runt och lyssnade efter ljud, han kollade på Harry och höjde sedan ögonbrynet åt honom.
- Eh lägg av va Harry, det är klart det inte är någon annan här, inga människor hittar in hit, det är för långt in i skogen. Sa Draco och började gå mot jättarna men Harry höll fortfarande hårt i hans arm.
- Kom igen Draco vi borde verkligen inte vara här ikväll. Sa han och såg att Draco just skulle till att säga något när han hörde någon säga något, och Draco blev stel.
- Mörkrets herre blir inte glad över detta. Draco vände sig om och såg...

meeeeeeeer

Kapitel 19

Det var ingen mindre än Peter Petigrew som stod där, eller Slingersvans som Harry kände igen allt för väl från deras 3:e år på Hogwarts.
- Mörkrets herre, vill nog prata med dig Mr Malfoy. Sa Peter, och Harry svalde och såg hur Draco blev allt mer nervös och var det skymten av rädsla han såg också?
Harry sträckte sig efter sin trollstav under manteln han hade på sig, och han såg även att Draco gjorde en rörelse för det, men Peter kastade en lamslagnings besvärjelse mot honom utan att Draco hann kasta en mot besvärjelse.
Harry drog fram sin trollstav snabbt, och började duellera med Peter, han kastade även blickar mot Draco, och hoppades kunna få möjlighet att kasta besvärjelse för att "låsa upp" Draco så han hjälpa till.
Han kollade mot Peter, och skulle just kasta en trollformel mot honom, när han transfererade sig bort, Harry visste att han och Draco var tvugna att skynda sig här ifrån, så han låste upp Draco.
- Vad hände? Sa han och gned sig om huvudet där han hade slagit i när han ramlat baklänges.
- Jag förklarar sen men nu måste vi verkligen tillbaka till skolan. Sa Harry och han hade all anledning att ha panik i rösten efter det som precis hade hänt.
- Okej vi sticker. Sa Draco och började skynda genom skogen med Harry, och Harry var förvånad över att det aldrig kom någon tillbaka.

När dom kom tillbaka till slottet sa Harry bara att dom fick prata om det en annan gång om vad som hänt, innan han skyndade på stegen upp mot elevhemmet.
- Harry vad har hänt? Sa Hermione när Harry kom in när hon såg hans spruckna ögonbryn.
- Vi var väntade, och vi var tvugna att fly. Sa han och kollade på henne och sjönk trött ihop i soffan

meeeeeeeeeeeeeer den är super bra!!

Kapitel 20

Hermione blev smärre upprörd när hon fick höra hela historien om vad som hade hänt i skogen, och hon pysslade ihop hans ögonbryn och kollade på honom.
- Harry jag visste att det var farligt att du och Malfoy slog er ihop för att få du vet vad på Dumbeldores sida. Sa hon och bet sig läppen och kollade på honom, hon satte sig ner i soffan sedan och höll blicken fortfarande fast på Harry, hon hade haft känslan av att något skulle hända.
- Jag vet att något tillslut kanske skulle hända, men jag och Draco var riktigt försiktiga, men någon måste vart där någon gång när vi var där och sett oss. Jag måste prata med honom. Sa han och kollade in i brasan som sparakade
- Harry låt detta vila ett par dagar, du vet vad klarar sig nog utan att Malfoy ska vara där. Sa hon och kollade på Harry.
- Ja du kanske har rätt, han kanske tänker samma sak eller så inte, tänk om han går dit i morgon, och då kanske du-vet-vem väntar på honom och då kan han råka illa ut. Sa Harry och svalde, och insåg att han och Malfoy kanske vart goda vänner fast på ett märkligt sett, men han var osäker på om så var fallet.
- Både jag och Malfoy kan och är i fara just nu. Sa han och svalde

Förlåt för att det tagit tid men haft tidsbrist men ska bli bättre nu hoppas jag

meeeeeeeeeeeer

Tyvärr e det så att jag har för många ff men vill fortsätta skriva, men kommer starta ett nytt användarkonto och konsentrera mig på en FF i taget så det inte blir så här.
Hoppas ni kommer hitta den och mig när det väl kommer upp under dagen.
Så förlåt till er som vart mig trogen läsare