prs wolfy & rollspelare

James sov lugnt ett tag till innan han vaknade till. Han tittade ner på Stella och log nöjt för sig själv, hade verkligen saknat henne otroligt mycket även fast hon inte varit borta länge. Han hade nästan vant sig med att sova bredvid henne.

Med jämna mellanrum sneglade hon upp på James för att ta reda på om han fortfarande sov, sken upp i ett litet leende då han äntligen vaknat till. Hon tänkte inte förneka att det varit lite tråkigt att ligga helt stilla utan något att göra. Nu sträckte hon lätt på sig för att nudda med sina läppar mot hans.

”Nejmen vad gör du busunge?” Flinade han och smekte hennes svank. Han tryckte henne närmre sig och log nöjt för sig själv, hon var verkligen otroligt mysig och älskvärd.

Ett barnsligt men förtjust skratt lämnade hennes läppar då han kallade henne för busunge. Det slutade med att hon bara pussade honom vid mungipan några gånger innan hon lutade huvudet bakåt igen.

Han skrattade lågt och drog henne intill sig, la på minnet att ge henne liknande smeknamn då han blev till sig av hennes underbart söta skratt. Han log smått och smekte hennes midja.

"Jag tycker om när du skrattar," mumlade hon och kände sig plötsligt lite blyg. Att se och höra honom vara glad gjorde i sin tur henne glad, för James hade snabbt blivit en viktig person för henne.

James höjde förtjust på ögonbrynen när han märkte av den lilla ändringen i henne, hur hon verkade bli blyg. Han pussade hennes kind och log nöjt för sig själv.
"Jaa, du ger mig anledningar till att vara glad." log han och drog henne ännu närmre sig. Han kunde knappt hålla händerna för sig själv.

Varför hon plötsligt blivit så blyg för honom visste hon inte. Blyg var kanske fel ord att använda för hon kände sig mer generad av hans ord. Det gjorde henne glad att höra honom prata på det viset men det fick henne också att skämmas då hon inte upplevde sig ha varit tillräckligt förstående och stöttande mot honom.

James la armarna om henne och vaggade henne lite i sin famn, visste inte riktigt vad de kunde göra. Han suckade lågt och slöt ögonen en liten stund.
"Vad brukar du göra om dagarna? Du har väl skola?" frågade han sedan, kom på att hon tillbringat nästan all tid med honom.

”Jag går i skola,” bekräftade hon och kliade sig smått skamset på näsan, ”men jag blev avstängd. Det finns en tjej som går i min parallellklass, hon har aldrig gillat mig och hon startade ett bråk och fick det att se ut som om det var mitt fel.” Stella ryckte på axlarna trots att det bekymrade henne ganska mycket. ”Jag är inte välkommen tillbaka förrän om en vecka.”