prs wolfy & rollspelare

"Ska jag gå och ta ett snack med tjejen?" flinade han roat och tittade ner på henne. Han kysste mjukt hennes panna och smekte hennes midja, hade lätt skrämt upp någon tjej ifall hon ville det. Det fanns väldigt få saker han skulle låta bli att göra ifall det gynnade Stella.

Stella skakade på huvudet och log smått upp mot James. Hon uppskattade hans erbjudande men hon trodde inte att det skulle göra någon skillnad. Plus att hon inte ville blanda in sin pojkvän i onödigt drama.

"Om du någonsin behöver det så ställer jag mer än gärna upp." log han och kysste mjukt hennes huvud. Han smekte hennes midja och granskade henne leendes, kunde inte riktigt se det framför sig att Stella slogs.

”Jag vet. Tack.” Det värmde verkligen hennes hjärta att han ställde upp för henne på det viset. Vad hon gjort för att förtjäna någon så härlig som James visste hon inte men förlora honom ville och tänkte hon inte göra.

James log nöjt och kysste mjukt hennes kind, hon var verkligen det absolut sötaste och gulligaste han sett i sitt liv.
"Glöm inte det." sade han tyst och kysste hennes läppar istället. "Men vad vill du göra nu?" frågade han.

”Jag borde åka hem. Du vet, visa mamma att jag fortfarande lever och så.” Stella hade spenderat väldigt mycket tid hos James den senaste tiden vilket hennes kära mor inte tyckte så mycket om då hon aldrig träffat killen.

"När får jag träffa henne?" frågade han nyfiket och sken upp i ett leende. Han kollade på henne med stora ögon och drog en hårslinga bakom örat, han var lite smått nervös men han antog att hennes mamma var en riktig gullunge med tanke på hur underbar Stella var.

Hans fråga gjorde henne lite paff då hon inte hade förväntat sig att han skulle vilja träffa hennes mamma. Åtminstone inte än då hon inte pratat så mycket om henne för honom.
”Du kan komma över på middag på fredag kväll,” föreslog hon efter en stund med ett leende, tyckte ändå det var på tiden att hennes mamma träffade sin dotterns pojkvän.

"Mhm, bra." log han och kysste mjukt hennes läppar. Han reste sig upp och sträckte på sig lite innan han kollade på henne. "Kom, jag skjutsar hem dig." log han och sträckte fram sin hand.

”Jag kan gå också, det är ingen fara nu när Adam inte är här,” skrattade hon men tog ändå hans hand i sin för att komma upp på benen. Hon tackade inte nej till att få spendera lite mer tid i hans sällskap.