PRS Lupple och Emma07

Det kändes som om tiden flög förbi, och innan Zacharias visste ordet av hade han blivit meddragen på svensexa. Inte för att han visste så mycket om den ännu direkt - han hade ganska snabbt misstänkt att de skulle till köpcentret utifrån vilken väg de kört, och mycket riktigt befann de sig snart också där. Vad de hittat på var dock för honom en gåta än så länge - han visste inte vad de skulle göra, men det skulle bli intressant att se. Och roligt av den simpla anledningen att en sådan här sak fick honom att inse att bröllopet verkligen var nära nu, vilket kändes helt fantastiskt. Visserligen nervöst ifall allt skulle gå bra, men nervöst på ett positivt sätt - hur fel skulle det ens kunna gå på en sådan dag och med en så fantastisk man som Benjamin?

Anton och några vänner till Benjamin hade plockat upp honom ungefär samtidigt som Zach blivit upplockad, och Anton var åtminstone ganska spänd på hur Benjamin skulle reagera på deras planer. Visserligen hoppades han att han skulle finna det roligt och lagom pinsamt, men risken fanns väl ändå att han inte heller skulle ta det lika positivt vilket Anton var mest nervös inför. Han ville att killarnas svensexor skulle bli så lyckade som möjligt, och han fick bara hoppas att Benjamins skulle duga - utmanande borde den väl vara åtminstone. Efter en kort stunds körning var de snart framme, eller ja rättare sagt blev de avsläppta och gick den sista biten längs gatan för att sedan svänga in på rätt ställe. Visserligen var det väl en bar, men dessutom strippklubb vilket han var lite nervös för hur Benjamin skulle ta.

Mary var mer taggad än någonsin förut- hon och Anton hade ju styrt upp deras svensexor tillsammans men åt lite olika håll och hon ville att de båda skulle minnas det väl- för resten av deras liv.
Mary stod och tittade runt i gallerian med ett så stort leende på läpparna att det nästan nådde upp till öronen och så vände hon sig mot Zacharias.
"Zach, Zach- sista utekvällen innan du blir gift. Mitt mål är att du ska ha kul- att vi alla ska ha kul. På din bekostnad. Jag har på ett sätt fått den svårare utmaningen men jag ska nog lyckas." Sa hon lyckligt och greppade tag i hans arm.
Några av de som var med visste en del av sakerna som skulle hända- speciellt den första grejen och de alla var rätt spända.
"Vi tjejer som har varit med i denna process tycktes att en sak fattades min kära vän. Men det är okej för vi har ordnat det." Flinade hon och svängde in i en klänningsbutik- bröllopsklänningar.
"Vi fick ju inte designa en klänning för bröllopet så vi fixade en till svensexan. Visst är den vacker Zach?" Log hon lyckligt och styrde honom mot ett av provrummen där klänningen hängde. Den var en typisk bröllopsklänning. Vit, fluffig, och med släp. " Seså in och byt om." Log hon lyckligt och klappade i händerna.

Benjamin hade inte gillat detta ett ögonblick sen de hade blivit hämtade. Han visste att han skulle tacka dem senare- många år senare men han önskade att han hade sin älskling här.
De andra verkade spända, nästan nervösa och det gjorde Benjamin ännu mer obekväm.
Han klev ur bilen och såg en bio och tänkte att det var åtminstone rimligt men de fortsatte att gå en bit och ganska snart befann han sig utanför en bar- en strippklubb.
Han stirrade på skylten och övervägde att ta en taxi och åka hem men så tog hans bror tag i hans arm- en vänskaplig gest och han visste att han inte kunde undvika detta.
" Åh, säkert att vi är på rätt ställe?" Sa han lite stelt och stirrade mot Anton.

Zach var ändå lite road över hur glad Mary var över den här kvällen - ibland kunde det nästan kännas som om hon var än mer taggad än killarna själva på det här bröllopet. Men det var bara roligt att någon var så glad för deras skull.
"Varför får jag känslan av att du tänker gå all in på det där med på min bekostnad?" frågade han retsamt, han tyckte ändå att kvällen skulle bli rolig - det var en sådan klassisk sak och han tvivlade inte på att Mary kunde ha hittat på lite vad som helst. Vilket han snart fick erfara, han började få lite onda aningar när han insåg vilken butik hon var påväg emot. Men det var först när hon förklarade det som polletten helt och hållet trillade ner.
"Nej, du kan inte mena att jag ska ta på mig den där?" frågade han med ett lätt skratt, han hade väl egenskapen att ta det mesta med en skopa humor - ändå övervägde han för en sekund att inte göra det, men han ville heller inte förstöra stämningen helt. Det fick gå, men lite kunde hon allt få tjata om det.

Det var väl inte så hemsk reaktion ändå - än så länge. Anton fick bara hålla tummarna för att det gick bra, att få in honom var väl den värsta biten - resten av svensexan var väl åtminstone lite mer oskyldig. Kanske borde de ha försökt få i honom några glas först, men det var för sent nu.
"Hundra procent säker - och femti av dem får du skylla på Mary" sade han med ett flin, hon hade haft del i det hela med.
"Kom, det kommer bli kul, jag lovar. Om inte annat när du fått i dig lite sprit", sade han, såg ändå fram emot det hela och drog med de in.

Mary skrattade till och såg på honom.
"För att du känner mig så väl. Det krävs ju lite mer att få dig generad- och det är ett av mina mål ikväll." Log hon lyckligt.
Hon studerade honom noga och nickade ivrigt. "Åh du ska så ta på dig den där. " Sa hon upprymt.
"Vi har till och med ordnat den med dina mått- den borde sitta perfekt. " La hon till och drog lite i tyget.
" Jag tänker att det är bara en gång i livet man bär en bröllopsklänning om man har tur- för din del ingen gång. Men det är ju ändå något man borde bära. Se det som en utmaning. Du kommer se mig bära en bröllopsklänning det är bara rättvist att jag ska få se dig också." Flinade hon lyckligt.

Benjamin såg på Anton, han kunde knappt tro det. De skulle på fullaste allvar spendera tiden här. Han hade lovat Zacharias att försöka ha kul ikväll det var ett löfte som var mycket svårare att bryta än ett löfte till sig själv.
Han drog ett djupt andetag.
" En dag ska jag ge igen." Sa han sammanbitet och började motvilligt följa med in på klubben.
Han hade trott att skylten var det värsta men det som var innanför dörrarna var värre.
Han stod helt chockad och bara stirrade. Det var väldigt naket och när han väl insåg att det var precis det så sänkte han snabbt ned blicken. Följde med de andra till bordet (?) och slog sig ned.
" Så länge du betalar." Sa Benjamin och tittade upp mot Anton och flinade väldigt litet, men det var ändå ett flin.

Zach såg på henne och suckade lätt.
"Och om du nu försöker såhär med mig tycker jag redan synd om Benjamin. Vad ni nu har hittat på för honom", sade han med ett lite retsamt leende, han kunde ju tänka sig att de försökte ordentligt med honom med eftersom han antagligen var lite lättare att genera än vad Zach var. Helst av allt hade han velat vara med sin älskling, men de här var en kväll de fick uthärda isär. Han höjde på ögonbrynen åt henne.
"Var fick ni ens mina mått ifrån? Eller har ni fått med Benjamin på det här med?" frågade han lätt roat, han var väl kanske den som lättast fått tag i det. Han såg än en gång in där och suckade.
"Jaja, även om jag är tämligen säker på att den skulle sett bättre ut på dig", tillade han med ett lätt flin, fick försöka göra det bästa av det åtminstone. Att ta på sig klänning stod verkligen inte högt upp på hans lista över vad han ville göra, men det var väl bara att gilla läget. Han klev in i provhytten för att där krångla på sig klänningen, fick bara mindre och mindre förståelse för varför kvinnor frivilligt tog på sig såna här saker. Till slut hade han åtminstone lyckats få på den som han trodde den skulle var och klev ut igen.
"Hur i hela friden är det meningen att man till och med ska kunna dansa i såna här saker?" frågade han med en rynkad panna, var redan rätt säker på att han själv skulle ha snubblat och ramlat vid minsta försök.

Anton flinade lätt emot honom och nickade nästan instämmande.
"Jag förväntar mig inte mindre", sade han, med Mary skulle han då knappast komma undan att nån gång ha en egen svensexa och han anade att han antagligen skulle få igen en hel del av det här då. Väl vid bordet kunde han inte låta bli att skratta lätt av Benjamins ord, men ocskå lite av lättnad över att han verkade på bättre humör.
"Borde inte det gå på bröllopsbudgeten?" frågade han oskyldigt, skulle ju dock självklart betala och allt sånt - han hade redan på vägen dit passat på att beställa in dricka som en av de ganska lättklädda servitriserna dök upp med.

Mary skrattade och såg på honom.
"Åh oroa dig inte för din blivande man. Denna kväll är bara din. " Sa hon glatt och såg sedan lite finurligt på honom.
"Jag har mina källor." Sa hon log hemlighetsfullt. Självklart hade hon bett Benjamin om dem, men inte berättat i vilket syfte hon behövde dem för och han hade något motvilligt gett henne måtten.
" Självklart, jag är snygg i allt." Flinade hon och om det var möjligt log hon ännu bredare då han gick in i provhytten och tjoade lyckligt och de andra som var med verkade precis lika roade.
Samma stund som Zacharias klev ut från provhytten tog Mary ett kort på honom och log brett, kunde knappt hålla sig för skratt.
" Klänningen är inte det svåra, klackskorna är det. Men du rockar ju din outfit. Och du slipper klackskorna. Anton kan du tacka för det. Seså, vi är klara här- dags att vandra vidare." Log hon glatt och tog hans arm och drog med honom ut från butiken.
Hon hade ringt i förväg och ordnat med massor av saker inför detta. Bland annat detta att de skulle byta om och sedan gå ut ur butiken.

Benjamin såg på honom och skrattade lågt och skakade på huvudet.
"Det kan du glömma Anton. Jag vägrar att betala för detta. " Sa han allvarligt och tänkte fortsätta att förklara alla anledningar till varför när en väldigt lättklädd servitris kom fram med dricka.
Han vände undan blicken och övervägde om det fanns en möjlighet att bli osynlig i denna stund. Det kändes oerhört pinsamt. Han ville inte se någon annan än Zach utan kläder.
"Tack tack." Mumlade han när drickan ställdes framför honom och han greppade tag i glaset och tog några stora klunkar. Alkohol i mängder krävdes för att klara av detta. Han var väldigt tacksam över att det var rätt mörkt i denna lokal för han var otroligt generad. Hela grejen kändes så konstig.

Zacharias skakade roat på huvudet åt henne, hon var då hopplös. Han var inte riktigt lika upprymd över synen av sig själv i klänning, och desto mindre förtjust i att hon tog kort - han misstänkte att det i framtiden kunde komma att användas emot honom.
Självklart skulle hon dessutom dra honom därifrån - han hade hoppats på att hon skulle nöja sig med att han åtminstone tog på sig den. Men icke, tydligen skulle hon riktigt visa upp honom.
"Du kan lita på att jag kommer hämnas på det här" nästan muttrade han lite, han visste inte hur men något skulle han allt kunna hitta på. Hon hade ju tydligen gått in för att genera honom, och lyckats hade hon nog allt vid det här laget - att gå runt så här var väl så långt ifrån Zachs stil man kunde komma.

Adrian flinade lätt emot honom, såg upp och tackade servitrisen för att sedan dricka lite av sin dricka med.
"Oroa dig inte för det du" sade han med ett litet leende, han skulle betala ju men fick retas lite först. Benjamin verkade ju törstig iallafall, vilket var positivt - dem tänkte ju försöka supa ner honom lite iallafall.
"Så - är du redo för ditt första uppdrag eller behöver du supas ner mer först?" frågade han, sträckte sig samtidigt efter ryggsäcken som en av killarna haft med sig med lite grejer dit.

" Åh den dagen Zach lilla får du hämnas precis hur mycket du vill." Flinade hon lyckligt och märkte att folk tittade väldigt och hon log glatt och krokade arm med Zach och började gå bortåt med honom.
"Så jag tänkte att vi skulle kunna ta en drink först om du vill- innan första uppdraget sker." Log hon och såg på honom.
Hon hade verkligen sett fram emot denna kväll och nu när den var här så visste hon att det skulle bli en kväll att minnas.

Benjamin lyfte blicken och såg runt sig, alla verkade otroligt upprymda och han såg mot Anton.
" Ni har stora planer för ikväll hör jag." Sa han och studerade honom i hopp om att kunna få reda på nått om vad som skulle ske.
Han övervägde om det var det rätta att dricka mer eller om det var bättre att börja få uppdragen överstökade. Uppdrag? Varför skulle han få uppdrag?
"Det beror på vad det första uppdraget är- ge mig en ledtråd." Sa han hoppfullt och log mot dem.

Zach kunde inte låta bli att ändå flina lite lätt.
"Glöm inte bort att du sade det där", sade han lite roat, hämnas tänkte han då verkligen göra även om han inte visste hur ännu. Men det var ett senare problem. Han undgick inte att märka allas blickar, vilket fick det att kännas bara ännu mer pinsamt och han vände nästan lättat blicken till henne då hon pratade istället.
"Uppdraget?" frågade han skeptiskt - med tanke på första delen av kvällen kunde hon väl ha hittat på vad som helst.

Anton såg på honom och flinade lite glatt emot honom.
"Oja. Du har bara en svensexa så vi får se till att göra den kvällen ordentligt" sade han roat, han ville ju förstås att de alla skulle ha så roligt som möjligt under kvällen inklusive Benjamin. Han skrattade lätt till åt hans fråga, tänkte efter lite efter ett bra svar innan han tog till orda.
"Papper och penna, duger det?" frågade han, såg redan fram emot hans uppdrag.

" Det finns vittnen. " Flinade hon och ledde in honom på en vinbar som fanns på gallerian och satte ner honom vid ett bord som var pyntat med lite ballonger och liknande.
" Uppdraget- det finns en hel del. De är roliga- jag tror du kommer tycka det i efterhand om inte annat." Flinade hon, vinkade till sig en servitris som kom fram för att ta deras beställningar.
"Du får poäng för varje uppdrag- när du nått fem poäng får du ta av dig klänningen- deal?" Log hon glatt.

Benjamin såg på honom, skrattade till och nickad. "Det stämmer." Flinade han och den tanken var faktiskt tröstande. Han hade bara en svensexa sedan skulle han få vara med sin älskling- oavbrutet. Han sken upp lite av bara tanken men slutade sedan le.
Papper och penna? Han svalde hårt. Vad skulle han med det till?
Han tog några klunkar till och andades djupt.
"Låt oss köra uppdraget. Det är väl bara och hoppa i antar jag." Sa han och skrattade lite nervöst.