Någon som vill rolla?

"Ledsen, följ efter mig." Säger Zack innan han svänger av, han tar tag i Rosie svängen, och rusar in i något som borde vara en återvändsgränd. Dock för Zack som lärt sig mycket på sina år som gatubarn. Just den här gränden har en stege.
"Upp där, fort." Säger han med en gest mot stegen.

Rosie vågade inte erkänna att hon hade höjdskräck. Dessutom fick hon välja. Ett tak eller ungdomsanstalt. Hon tog ett fast tag i stegen och började vigt, smått tvekande, arbeta sig uppåt. Hon avskydde varenda steg uppåt, men det vore ju hemskt om hon skulle erkänna ännu en brist för Zack. Naiv, förfinad, skrivkunnig, höjdavskräckt. Tanken gav henne mod och hon ökade farten uppåt.

Zack ser på Rosie innan han plötsligt minns poliserna och han tar sig upp på stegen och klättrar efter. Han känner en näve runt sitt smalben och tittar ned.
"Du ska ingenstans, tjuv." Säger polisen. Zack flinar.
"Allright. Säger vem?" Svarar Zack kaxigt.
"Jag!" Svarar polisen och Zack kastar en blick på Rosie som verkar ha kommit tillräckligt högt upp och Zack sparkar till polisen i ansiktet och klättrar uppåt.

Hjärtat dunkade hårt i Rosie. Hon hörde arga rop och tjut från marken, men hon vågade inte kika ner. Väl uppe på taket satte hon sig ner så Zack kunde klättra upp utan att bli hejdad av Rosie.
Rosie halade sig försiktigt fram till takkanten på mage. Sedan tittade hon försiktigt ner. Männen pekade på henne. Hon såg en liten pojke spänna sin slangbella och plötsligt hade Rosie fått en hård sten i ansiktet. Hon blev så där patetiskt arg och slängde tillbaka den. Hon hade aldrig varit pricksäker, men den träffade faktiskt en polis. En polis som var obehagligt nära Zacks fot.

"Bra träffat, tjejen." Flinar Zack uppmuntrande. Sedan börjar han skaka stegen. Några få poliser som var på väg upp tappar greppet och ramlar. "Kom igen." Säger Zack och gör en gest mot nästa hus som inte är mer än 1-2 meter bort. "Kan du hoppa över dit?" Undrar Zack och hoppar själv över. Han har aldrig haft en svårighet med att hoppa.

Rosie grimaserade när Zack kom upp. När han hoppade flinade hon.
"Herre Gud, tror du att jag har varit med i OS eller något?" Men faktum var, att Rosie var, bland få andra saker, bra på att just springa och hoppa. Så hon tog sats - kanske en överdrivet lång, men den vägde upp rädslan - och sprang. Efter hoppet landade hon på båda fötterna, men benen gav vika och hon ramlade ihop, smått skrattande.
"Svaga ben", sa hon ursäktande. Hon reste sig hastigt och såg sig om. De stod på ett lågt hus' tak. Dåligt byggt.
"Vi kan inte stå här länge till. Taket är ruttet. Det kan rasa när som helst", sa hon.

"Snyggt hoppat." Säger Zack innan han tittar runt på taket. "Yep, ska vi fortsätta hoppa?" Undrar Zack med en gest mot nästa hustak. "Eller ska vi försöka ta oss ned genom byggnaden. Den här är övergiven." Konstaterar han.

"Jag slår vad om att någon nedanför det andra huset har tröttnat och strövat iväg. Vem som helst kan se oss. Vi ser dem", sa Rosie. "Jag föreslår ett hopp till, sedan är jag hungrig på riktigt." Rosie kunde inte direkt stå emot mat just nu. Om polisen viftat med en bit nötkött framför henne skulle hon nog ha tagit det.

"Då förskaffar vi oss mat direkt efter. Kom igen." Säger Zack och hoppar över till nästa hustak. Han glider lite men lyckas få tak i takpannorna och på så sätt få ett tillräckligt bra grepp för att inte falla till sin antagliga död.
"Jag tror det finns en marknad ditåt." Fortsätter han och gör en gest mot väster.

Rosie hoppade efter. Hon lyckades på något sätt vända sig 90 grader i luften, så hon fick fäste lite bättre. När hon litade på att hon inte skulle falla och dö reste hon sig upp - hon hade legat tryckt mot taket på mage ända sedan hon landade - och började titta runt över hustaket. Hon gick försiktigt, så ingen inne i huset skulle börja undra. Till sin lycka fann hon en stege. Den gick ner rakt mot en stor gata med en massa affärer och marknadsstånd.
"Du Zack, är det riskfritt att gå ner här tycker du?", frågade Rosie.