Rollspel: värdarnas krig

"Ska jag skicka hit någon eller gör du det själv? Annars gör jag det ändå, så får du döda två ikväll", sa jag. Jag var trött på att behöva kontrollera mina krafter. Jag ville använda de till något stort, och inte något så fjuttigt som att manipulera ens vänner. Jag gjorde ju inte ens något mot de. Jag skulle kanske ha passat på medan jag kunde...

Jaha så du tänker gå och äta människor och du tänker hjärntvätta dom? Visst men jag tänker inte låta er göra det!!! Sa jag bästemt. Hum skulle vara bättre om jag visste något om dom döda och vampyrer jag har ingen aning om vad som skrämmer dom eller vilka krafter dom har. Tänkte jag.

"Hur skulle du stoppa oss?" Frågar Simon Amber lugnt. "Du kan inte stoppa oss med goda ord." Fortsätter han och lägger armarna i kors.

Kanske inte. Vad ska jag göra nu? Tänkte jag. Och jag kan inte låta dom anfalla människor. Skulle jag använda pilbågen. Tänkte jag. Visst jag skulle troligtvis träffa dom men skulle det hjälpa? Villket fal som hälst drog jag fram min pilbåge och sat en pil i bågen.

Jag skrattade elakt. "Tror du verkligen att en fjuttig pil kan stoppa oss?" frågade jag roat. "Du bestämmer inte över oss eller någon annan. Så försök inte ens."
Jag hade ett överlägset leende på läpparna.

Jag sänkte pilen. Skit. Tänkte jag. Vad skulle jag göra? Jag gav dom båda en ilsken blick som bara utstrålade en sak: hat. Dom var Idioter!!! tänkte jag och önskade att dom kunde höra det.

Nog hörde jag hennes tanke. Hon så gott som skrek ut den. Det var omöjligt för mig att inte höra det i mitt huvud.
"Om du ska säga något, säg det", sa jag. "Tänk det inte, säg det."

Hur... Sa jag. Visst jag hade önskat att dom skulle höra det men hade inte väntat mej det.

"Jag är inte vanlig och svag, tack och lov för det. Sanningen är att jag kan kontrollera dig hur jag vill, få dig att göra saker, känna saker och få dig att tänka annorlunda på saker. Jag kan få dig att gilla att döda människor om jag så vill det", sa jag med ett litet hotfullt leende.

Du skulle inte. Sa jag men visste inte om jag trodde på det.