In the dark PRS Vidomina & Medi

"Om någon timme." Hon log mjukt och tog Rions händer.
"jag tror att det gick bra. Jag hoppas på det och jag får då tacka dig." Hon kramade om honom.

Leo pustade ut. Han hade inte lagt märke till att han hållit andan. Han placerade en hand på sin bröst och log mot henne. "Du såg lugn ut. Jag tror jag var mer nervös..!", skrattade han och svalde sedan.
Rion såg upp mot Alice då hon rörde vid hans händer. Han mötte hennes blick och log litet. Som om han visste en hemlighet. "Det var ett nöje att hjälpa dig.", sa han och kramade försiktigt tillbaka hennes händer i sina.

"Klart att jag var nervös men att vara det hälper ingen." Hon log och såg på honom med ett stort leende.
"Att vara lugn är det ända som är bra." Hon log och lade huvudet på sned.
"Sen ska jag ha Historia och jag har alltid svårt med det. Jag kommer ha längre tid för det." Hon såg Mira komma fram och nickade åt dem.
"Jag har gjort i ordning något smått att äta för er."

"Du har rätt.", sa Leo och slog sig själv på knäna för att sedan ställa sig upp. Han upptäckte Mira vid dörröppningen. "Är.. är det för oss också?", frågade Leo förvirrat och såg på Alice och Rion för att sedan se på Mira igen.
Rion reste sig och ställde sig intill Alice för att blicka på Mira. "Det är bra, hon behöver återhämta sig efter att ha presterat så."

Mira log och nickade svagt.
"Ja jag gjorde extra för att ni skulle få." Hon såg in i Leos ögon och lade huvudet på sned.
"Maten står i ett sällsapsrum. Det är svalare och det kan vara skönt för henne att vara där."

Leo nickade glatt åt Miras ord och följde efter henne till sällskapsrummet med Rion och Alice efter sig.
Inne i rummet kände han direkt att det var svalare, men det var skönt, inte sådär dragigt som det varit hos Ivan.
Leo såg sig om och ögnade möblerna, taken och väggarna. Allting var så vackert här. "Jag undrar om hela staden ser ut såhär.. så här vacker.", funderade han och sjönk tillslut ner på en stol vid ett lägre bord. Rion satte sig ner på stolen bredvid Leo.

Alice satte sig och tog upp skålen med n¨got som liknade gröt och åt av den.
"Vi får säkert kolla när det är mörkt. Jag får säkert inte gå u nu." Hon log mot dem och nickade mot skålarna.
"Det är gott."

Leo hade inte upptäckt maten först Alice nämnde den. Han såg på bordet framför sig och upptäckte varsin skål, en till Rion och en till honom själv. Han böjde sig fram för att plocka upp den och höjde skeden för att smaka av den grötliknande maten. "Ja, supergod..!"
Rion tog en tugga av maten och nickade. Men satte ifrån sig den sedan. Kanske han inte var hungrig? Leo visste inte.
"Alice, när gör du ditt nästa prov? Orkar du alla prov på en gång, efter varandra? Du som har varit så sjuk.", sa Rion och såg mot hennes håll.

Hon log och nickade.
"Jag sa väl om ungefär en timme?" Hon log och skakade på huvudet.
"Nej de har delat upp så att det blir två prov idag på grund av att jag varit så sjuk." Hon lo mjukt och nickade.

"Javisst. Jag måste ha glömt.", sa Rion och fnyste. Han lutade sig tillbaka i stolen och sneglade på Leo och sedan runt om i rummet. "Jag må säga att du är på en plats värdig en prästinna alltid. Det är lyxigt här. De tar väl hand om dig." Han lät blicken falla på Alice igen. "Det låter som en bra lösning. Det vore tråkigt om du överansträngde dig."