Rollspel Erfarna rollare

((Ehhm jag tror det!))

((Jupp!^^ Syftade på dig, Alex :3))

((ahh.. okej XD))

Emmet lyckas på något sätt hålla de flesta borta ur hans kupé. Kanske på grund av hans allt annat än välkomnande min eller kroppsspråk. Kupédörren öppnas och Emmet tittar av en reflex upp och ser en annan kille i sin egen ålder. Denne frågar om han får sitta ned. Emmet överväger att säga nej.
"Jag förstår." Säger Emmet och gör en mindre gest som borde signalera att den andre får sitta ned.

Adam nickade ursäktande.
"Jag är verkligen ledsen om jag stör men nu är jag faktiskt tvungen", sa han kyligt och satte sig ner mittemot killen.

"Du kan inte störa mer än någon annan." Svarar Emmet och tittar ut genom fönstret på de förbipasserande landskapet. Som är ganska vackert, om man inte är Emmet. Han slutar titta ut genom fönstret och tittar framåt istället, han ger upp på det eftersom killen sitter mittemot och lutar sig bakåt innan han blundar.

Adam tittade inte på killen medan han tog ut sin trollstsv ur sin ficka och långsamt smekte den. Han hade verkligen tur son inte var en ynk och fick stå ut med sin pappa.

((Skulle gärna skriva men Linnéa är inte inne )

Emmet drömmer sig sakta bort. Inte för att han drömmer något bra. Man kan väl egentligen säga att han minns. Enligt honom är det ett neutralt minne, enligt andra är det dåligt och enligt en betydlig person i hans liv är det ett bra minne.

"Något från vagnen, pojkar?", sa plötsligt en röst och Adam tittade upp för att se vem det var.
Där ute stod en tant med ett rosa förkläde virat runt höfterna och hon drog på en vagn full med trollkarlsgodis som hans pappa hade lovat honom att skicka.
Adam nickade och gick fram till tanten och valde två pastejer och en sockerstäng. Han gick tillbaka till sin plats.
"Ska inte du ha något, lille vän?", frågade tanten till killen som såg ut att hålla på att drömma sig bort.

Daisy log mot flickan och satte sig mittemot henne.
"Så... Vad heter du?"