( Privat Rollspel mellan PotterHunger och AlexZz )

"Men du är trots allt prinsessa, du borde kunna lyckas med det mesta." Svarar Ian menande. "Om Drottningen inte vet något har hon ingen anledning att vara nedvärderande." Fortsätter Ian försiktigt. "Säg inte att jag sa så." Lägger han sedan till som försiktighetsåtgärd.

"Det ska jag inte", lovar prinsessan Ian. "Har du gjort allt det där? Allt det där du vill uppnå i ditt liv?"

"Allt jag vill uppnå? Jag har aldrig velat uppnå något riktigt." Svarar Ian, det är sant. Han har aldrig riktigt drömt om framtiden.

"Va? Har du aldrig känt dig i behov av något... något som inte är inom räckhåll? Det gör jag hela tiden. Drömmer..."

"Jag har bara haft drömmar om att det inte ska kriga, och småbarnsdrömmar som att kunna flyga." Suckar Ian till svar.

"Då måste du lära dig", ler Celeste till svar. "Lära dig att drömma."

"Jag har aldrig haft tid med det." Svarar Ian. "Därnere." Han gör en gest mot staden nedanför. "Måste man alltid arbeta. Här kan man väl säga att jag har annat att tänka på." Fortsätter han sitt svar och han har ett någorlunda allvarligt uttryck i ansiktet.

"Jag kan tänka mig att det är mycket slit där nere.", säger Celeste och kisar mot ett slitet lantligt gult hus. "Men vad är skillnaden på jobbet här och där?" Hon pekar på byn nedanför.

"Därnere gör man det under rädsla för förtryck, idioti och galenskaper. Det finns gånger jag jobbade i cirka 3 dygn i sträck." Svarar Ian en aning drömmande. Trots att det är mer som en mardröm.

Det får tyst på prinsessan. Tre dygn. Det var inte klokt. Och här oroar sig man för en idiotisk prins som råkar vara attraheras av en. Prinsessan rodnar åt sin dumhet. Hon pratar alltid innan hon tänker. "Hur är det här då?", mumlar hon tyst med flammande kinder.