Vampyrer i Voldemorts rike (Privat roll)

Alea rycker till och drar automatiskt sin stav och riktar den rakt mot Joannes hjärta. Alea hejdar sig i sista stund och Joanne ser chockat på henne och håller i en skål med någon sorts gryta. "Förlåt." säger Alea och stoppar undan staven. "Bara en ren reflex från när jag var på flykt." säger hon dämpat och tar emot skålen och Joanne lämnar henne snabbt ensam.

Alex vet att Cathrine kommer väcka honom igen snart, han håller på att åka in och ut ur sömnen hela tiden, lite irriterande. Han får inte ligga bland hennes kittlar egentligen, fast Alex tycker så mycket om det. Steg hörs lite här och var innanför väggarna och Alex undrar hur mycket klockan är nu, inte för att han visste när han gick och lade sig, men sömn är inte precis det viktigaste i världen.

Alea skäms en aning, denna familj hade hjälpt henne, hade tagit henne till sig och vad gjorde hon som tack? Höjde staven mot hennes hjärta för att döda, Alea gillade det inte men hon hade alltid tyckt att det var bättre att vara på sin vakt än att åka in i fara.

Till slut rycker Alex upp sig och slår upp ögonen ordentligt. Han ligger längst in, vid de drycker som tar längst tid att brygga. Därför hade ingen kommit och knuffat in honom i elden eller hällt vatten över honom, för hit kommer inte Cathrine förrän de är klara, han kan inte förstå hur hon minns allt. Men han har heller aldrig frågat.

Joanne kommer åter in och ler förstående mot henne och Alea svarar med en grimas, förstående människor som inte förstod hade hon svårt för. Vad visste de om och hur hon haft det de senaste åren?

Alex ställer sig upp, som människa den här gången och han måste erkänna, det känns konstigt att se färger som de ska vara igen. Han måste blinka några gånger om för att allt ska falla på plats. Men till slut lyckas de fungera och han tar sig ut från eldlabyrinten, med så minimal ljudnivå som möjligt.

"Då kanske vill se ditt rum?" säger Joanne och Alea nickar men skruvar på sig omärkligt. Hon gillade inte all välviljan som strömmade emot henne, hon var inte deras familj och så var det bara, tänkte hon då hon följde efter Joanne.

"Alex." Säger Cathrines anklagande röst och Alex snurrar runt och ser på henne.
"Vad?" Svarar han lugnt.
"Har du tappat bort min mynta igen?" Frågar hon strängt och Alex måste erkänna att han blir lättad över att det inte handlar om hennes kittlar.
"Nej, jag la den kanske på fel hylla, jag går och ser efter." Svarar Alex och går för att leta rätt på den.

Alea kommer in i rummet, det var mysigt trotts att det nästan bara fick plats en säng. Men ändå ett rum och en säng, det var mer än hon kunde drömma om. Alea döljer ansiktet för Joanne för att inte visa tårarna som hotar att tränga fram, aldrig visa sig svag det hade hon lärt sig var viktigt. "Tack" pressar hon fram, Joanne nickar och ger henne en mugg. "Du bör sova." säger hon bara och lämnar rummet. Alea sätter sig på sängen och luktar på teet, de hade haft i sömnmedel, så hon sväljer det snabbt och lägger sig ner och snart somnar hon tungt.

"Du borde också sova, ni båda två måste hämta ingredienser till polyjuiceelexir och det ska tydligen vara en lång resa och allt möjligt." Säger Joanne till Alex som stått utanför och lyssnat, det är fel. Han vet om det. Men till och med det som verkar onödigt kan vara perfekt att veta ibland.