PRS Lupple och Emma07

Zacharias log brett av hans gulliga reaktion, tog glatt hans hand och kramade den hårt. Han nickade lite och lyfte sin kaffekopp igen.
"Och vi har bara att vänta tills dess?" frågade han, hade faktiskt aldrig flygit ens förut så det här skulle antagligen bli första gången med mycket. Men han längtade, för han skulle få göra allting med sin älskling. Vilket verkligen skulle bli roligt, kunde det bli bättre?

Anton vände blicken till henne och log, nickade lätt.
"Jag är klar när du är det. Vad hade du tänkt shoppa?" frågade han nyfiket, förstod att också hon kanske tyckte killarna kunde få vara ifred - dem såg allt bra gärna ut att vilja vara det och dessutom förtjänade dem det. Var det så konstigt dagen efter deras bröllop?

" Bara att vänta." Flinade han och såg på honom. Kramade hans hand mjukt.
"Men vi kan gå runt och se ifall vi ska köpa något. Finns ju massor av affärer. " Log han och drack lite till av kaffet.

Mary såg på Anton och nickade, drack upp det sista av sin smoothie.
" Kläder. Mina kommer inte passa så mycket längre." Muttrade hon innan hon reste sig upp och kramade om Benjamin och sedan Zach och log brett.
" Ha en trevlig resa. Skicka massor av bilder. " Log hon glatt och backade ifrån dem en bit.

Zacharias flinade lite tillbaka emot honom.
"Jag är övertygad om att det kommer bli en härlig väntan med tanke på att den är med dig." sade han glatt, ju mer tid som gick desto mer förstod han att de faktiskt skulle iväg. Vilket kändes helt fantastiskt att han skulle iväg på massa äventyr med sin älskling. Han nickade ivrigt.
"Absolut." höll han med, kramade genast om både Mary och Anton och hälsade adjö efter att ha lovat att han skulle ta en massa bilder - vart de nu än skulle. Han drack ännu lite av sitt kaffe för att vända blicken till Benjamin igen.
"Ensamma till slut iallafall", viskade han mjukt, också Matthew hade gått samtidigt som de andra.

Benjamin drack upp sitt kaffe och flyttade stolen närmare hans och nickade lyckligt.
"Äntligen ensamma." Viskade han och slingrade sina armar omkring hans midja och smög försiktigt in dem under hans tröja.
"Så affärer, eller vip-logen?" Viskade han flinades och såg på honom med stora ögon, med lyckliga ögon.
Hans man.
Han skulle få spendera så mycket tid ihop med sin älskling på underbara äventyr.

Zacharias rös till utav hans fingrar emot sin hud, en fantastisk känsla men som också fick honom på helt andra, inte särskilt passande tankar.
"Det var på tiden." flinade han, lade armarna också omkring honom och strök lite med dem över hans rygg.
"Du tror att jag skulle kunna koncentrera mig på nåt av det som du håller på?" viskade han retsamt, kunde inte se sig mätt på honom. Han var bara för vacker för det, för perfekt, snygg, sexig och allting.
"Eller, så smiter vi iväg nånstans på egen hand." sade han med ett lite busigt leende på läpparna.

Benjamin lutade huvudet mot hans axel och rodnade till och skrattade lågt, lyckligt.
" Antagligen inte." Viskade han och lät sina läppar försiktigt möta hans hals i lätta och lite retsamma kyssar.
"Smita iväg, jag gillar den idén. "Viskade han ärligt och älskade känslan av hans kropp och ville helst kunna känna på precis varje millimeter av hans kropp någonstans privat, där de var ensamma.
Han kikade upp på honom och såg hans leende och hela han smälte för kanske hundrade gången denna korta stund på flygplatsen.
"Snälla." Viskade han sedan och vinklade upp sitt ansikte och kysste honom mjukt på läpparna.

Zacharias rös utav känslan av hans läppar mot sin hud och hals, vilket fick honom att verkligen få kämpa för att hålla händerna någorlunda i styr. Han kunde ju inte hålla på hur som helst här ibland folk även om han ville.
"Ja. Smita iväg. Helst igår." mumlade han med ett leende, ville inte släppa honom ens för en sekund. Han besvarade djupt kyssen för att sen utan att släppa honom med händerna resa sig upp och dra med sig honom upp och ut ur fiket, hade ingen aning om vart det fanns nåt ställe att vara själva här men de fick väl leta. Någonstans måste det väl finnas någon toalett eller nåt. Han höll armen om honom och sig själv nära, pillade med hans fingrar med sin andra hand.
"Vart ska vi ta vägen?" frågade han utan att ta blicken ifrån sin vackra älskling.

Kyssen fick honom nästan att tappa andan, allt kändes ju så mycket bättre, så annorlunda.
Han tog några djupa, darrande andetag och följde honom med blicken när han reste sig upp och följde själv med upp från stolen och ut ur fiket. Han hade ju inte så mycket till val.
Han älskade att han fortfarande kände honom och att hans händer var omkring honom men det gjorde ju honom mer känslig.
Vilket var negativt eftersom de faktiskt var bland folk.
Han lät honom leka med fingrarna och letade själv febrilt efter någonstans de kunde få vara ensamma.
Det fanns ju toaletter, men det kanske var lite väl uppseendeväckande.
Men samtidigt var väl det ändå bättre än där de var nu?
Han skrattade lågt och bet sig i läppen och såg på sin älskling.
" Nånstans privat." Viskade han innan han styrde honom mot en liten avlägsen del av flygplatsen och backade in honom på en av toaletterna där och låste dörren när de båda var inne.

Det kändes som om Zacharias hela tiden oavbrutet föll mer och mer för honom, vilket var ofattbart med tanke på att han ändå haft privilegiet att vara ihop med honom så länge och dessutom fått gifta sig med den mest fantastiske mannen i världen. Och han älskade alla hans såna här små upptåg. Både själva toalett-upptåget men också hela det här att han drog med sig honom på en sån här resa. Något han skattade väldigt högt, han älskade överraskningar och särskilt när han hittade på sånt här.
Han hade sovit en stund på flyget, trots att han först funnit det ganska spännande att flyga - det var första gången han flög nånstans. Och han såg verkligen fram emot att få komma till Paris - det skulle ju vara en fantastiskt vacker stad, och han hade förstått att de skulle dit av skyltarna vid gaten och vad dem läste upp på flyget. Då de väl landat reste han sig ivrigt upp och tog Benjamins hand. Väl där ute hade han ingen aning om vart de skulle ta vägen ifrån flygplatsen, men såg sig ändå ivrigt omkring - han var överlycklig över det här, han kunde inte säga annat.

Benjamin hade varit oerhört road över hur nyfiken och spännande hans älskling verkade finna att det var att flyga.
Och han lät honom hållas och när han väl somnade så la han försiktigt en filt omkring honom och kysste hans panna för att sedan själv sätta sig och läsa en av böckerna han hade med sig.
När de väl landade så hade han tänkt att stanna kvar i flyget tills de andra hade gått av men Zach hade redan rest sig upp och börjat dra med honom ut från flygplanet och Benjamin ursäktade sin älskade man för alla människor som verkade finna att de betedde sig mest illa av att nästan tränga sig före.
När han väl var ute så drog han Zach intill sig och kysste honom hårt på läpparna.
" Hey vi kommer hinna se det vi vill. Och flygplatsen älskling är inte jätteintressant." Viskade han leendes för att sedan leda honom mot gaten som skulle föra dem till deras väskor.