PRS Lupple och Emma07

Zacharias visste att han kanske var lite väl ivrig över det hela, men att ge sig av på något sånt här för första gången med Benjamin - kunde det bli bättre? Det var väl inte särskilt konstigt att han var spänd och nyfiken då. För några sekunder glömde han åtminstone att tänka på något annat då hans älskling kysste honom. En kyss där han genast flyttade sig närmare och besvarade kyssen. Han skrattade lätt till av hans kommentar, visste att han hade rätt i det. Kanske hade han blivit lite väl ivrig.
"Jag vet. Förlåt" viskade han med ett nästan lite urskuldrande leende, även om det kanske inte var mycket att säga förlåt till. Han hängde med tätt intill honom och passade på att också ta hans hand i sin.
"Har du varit här förut?" frågade han nyfiket med huvudet lite på sned.

Benjamin skrattade mjukt och såg på sin älskade man och han var bara för gullig, för underbar.
"Be inte om ursäkt. Det är så sött."Viskade han och kramade hans hand mjukt och smekte hans handrygg med sin tumme.
Det var roligt att han, Benjamin för en gångs skull var mer lugn och samlad än Zacharias.
Det var ofta så att Benjamin var den som var helt till sig över olika saker.
Han hade ju varit nästan överallt. Han vände blicken mot Zach och log svagt.
" Ja men denna gången kommer det vara miljoner gånger bättre." Viskade han leendes och kysste honom på pannan och stannade sedan vid väskbandet där det snart skulle komma väskor åkandes.

Zacharias skrattade glatt till, kanske mest av hans gulliga ord men också av de lika gulliga gesterna. Han var bara så otroligt härlig, den absolut bästa mannen som fanns enligt Zach. Utan tvekan den bästa han träffat.
"Sött? Och det kommer ifrån dig?" log han stort, kramade hans hand tillbaka med ett lyckligt leende på läpparna. Kunde det ens bli bättre än såhär, få åka till ett sånt här ställe på äventyr med sin älskling?
"Du är vår guide då alltså? Lyxigt att få ha en sån snygg godbit till guide." viskade han flinandes, virade en arm omkring hans midja - han kände det som om han inte kunde vara nära nog, även om de kanske inte skulle vara alldeles helt för nära varandra såhär öppet. Eller ja, det fanns säkert folk som hade ont av bara att de höll på såhär - men det fullkomligt struntade Zach i nu.

Benjamin flinade lite och synade honom från topp till tå och bet sig i läppen.
Han var så perfekt och lät sin blick vila på hans ansikte.
" För en gångs skull kan du vara den söta." Viskade han och flinade till.
"Jag är guide." Viskade han och rodnade sedan till av hans ord.
" Jag gör bara privata turer." Viskade han och kände hans arm och hela hans kropp skrek efter sin älskades läppar och kropp.
Han la armarna om honom men försökte att hålla dem på ryggen men det var svårt.

Blicken han fick undgick inte Zach, och fick honom nästan lite generad. Men definitivt på ett bra sätt, det sätt som fick honom att le nästan blygt.
"För en gångs skull? Jag tror att du alltid är det." flinade han, log stort då han kände hans armar omkring sig och lade också sina båda egna omkring honom. Bara att hålla fingrarna i styr här var en utmaning, och han kunde inte låta bli att närma sig för att ge honom en liten kyss innan han skrattade till av sin älskade mans ord.
"Vilken tur för mig då." viskade han leendes, log strax mer busigt igen och lade huvudet lite på sned.
"Ingår också hotellrum i den privata turen?" frågade han med det busiga leendet kvar, kanske att det var en vågad fråga såhär öppet. Men sådan hade Zach alltid varit, alltid kunnat prata om precis vad som helst och särskilt med Benjamin. Dessutom var den ju åtminstone lite maskerad, och det var då sannerligen ingen hemlighet att han längtade efter att få vara själv med sin man.

Benjamin besvarade kyssen vilket gjorde denna utmaning svårare.
Hans läppar var ju lite som en drog, nästan beroendeframkallat.
Han märkte det busiga leendet och smälte, ännu en gång- som så många gånger förr.
"Kanske. Om du ja, du vet. "Viskade han lite generat och lutade huvudet mot hans axel.
"Om du lovar att vara mindre klädd. "Viskade han och lät några lätta kyssar möta hans hals.
Men drog snart bort huvudet från honom och studerad bandet som hade börjat rulla och den första väskan som kom ut var Zacharias.
Han steg fram och bar av den från bandet och letade sedan efter sin egna som kom strax därefter och bar då av även den.

Zacharias skrattade lätt till, han var otroligt härlig och hjärtsmältande gullig när han såg sådär generad ut. För att sen inte tala om de där små kyssarna, som gjorde det ännu svårare att hålla sina händer i styr.
"Det får nog bli ett ömsesidigt löfte i såna fall." log han, såg redan fram emot att få se Benjamin mer lättklädd.
"Men ja, jag lovar det." Utan tvekan skulle han lätt klä av sig för honom. Han blev både glad och besviken då väskorna dök upp och Benjamin drog sig undan - trots att de ändå var nära tyckte han att han var alldeles för långt bort, men å andra sidan betydde det att dem skulle kunna ge sig vidare. Efter att ha tagit sin väska tog han också Benjamins hand igen.
"Vart ska vi nu?" frågade han nyfiket.

Han höll hans hand, mjukt men samtidigt stadigt och började dra med honom bort ifrån väntrummet och vidare ut.
" Till hotellet tänkte jag, för att lämna väskorna och sedan kanske äta nått?" Föreslog han leendes och studerade sin älskling och visste att han aldrig någonsin skulle tröttna på att se på sin älskade man.
För det var precis vad han var, hans man, de var gifta.
Det var så häftigt- så otroligt häftigt.

De var snart utanför flygplatsen och det var väldigt mycket människor i rörelse och han studerade de olika taxibilarna för att se ifall någon var ledig. Han borde ha förbokat en chaufför, men samtidigt var dem han visste såna som brukade köra runt på hans far och det kändes väldigt fel.
Han sken upp då en ledig bil dök upp och han gick fram med bestämda kliv, med sin älskling i släptåg och berättade adressen för chauffören.

Zacharias nickade ivrigt, ivrig över allting här egentligen och särskilt med honom. Kanske lite väl ivrig, men så var det också första gången han ens var utomlands, med sin älskling och som överraskning. Och hotellrum lät sannerligen lockande just nu.
"Det blir jättebra!" sade han glatt, fransk mat var ju dessutom världskänd så han såg verkligen fram emot att få gå ut och äta.
Väl inne i taxin lutade han sig emot Benjamin, vred på huvudet så att han kunde dra in hans fantastiska doft. Den var minst sagt som en drog, allt med honom var som det - hans doft, röst, sätt och inte minst utseende.
"Jag älskar dig." viskade han lyckligt, var så otroligt glad där hos honom.

Benjamin la armarna om honom när han lutade sig mot honom och upprepade adressen när chauffören frågade efter den igen.
Han log brett över Zachs ord och såg på honom.
"Och jag dig." Viskade han leendes.
Han vilade ena handen mot hans bröstkorg och älskade känslan av att känna hans hjärta slå.