När folk blev stora och Voldemort vann.

- Nej, jag vet och det känns underbart, sa jag glatt och såg på Cara.
- Jag vill besöka Draco, har du något emot det?
Deras familj tillhör väll fortfarande dödsätarna?, sa jag leende till Cara.

jag såg på Laura och stirrade bara rakt fram "Det är nog snarare Draco som har något i mot mig och ja särskilt Jezebel"
"Det är väll inte mitt fel att du slutade gilla honom och började gilla mig i stället" sa han och log och skrattade
"jo det är väll ditt fel egentligen" sa jag roat och såg sen på Laura "ja ska vi åka då?" skrattade jag elakt

Jag såg på dem och suckade.
Jag förstod vad Draco hade emot dem, jag hade också något emot dem.
De betedde sig ju inte normalt, de betedde sig som några galningar.
Och jag gillade det inte, jag hoppades verkligen att Draco inte hade ändrat sig.
Att han och hanns föräldrar var dem de alltid hade varit, jag ville ha något som var som förr.
Och jag saknade verkligen Draco lika mycket som jag sakande den gamla Cara.
- Ja, det kan vi, de är väll på Malfoy Manor eller?, sa jag leende till Cara.

jag såg på Laura som verkade ha något i mot oss och jag log lite roat och nickade sedan
"Ja vi åker" sa jag och tog tag i dem och vi landade utan för Dracos hus och jag såg på det, här hade jag inte varit på flera. jag gick igenom grinden och fram till dörren och knackade på

En alf öppnade dörren och neg.
- Holly, sa jag förvånat och log glatt.
- Du lever vad trevligt att se dig, har du det bra?, sa jag glatt och hon nickade och såg skrämt på de andra två.
- Skulle du vilja vara vänlig att hämta Draco, och hans föräldrar med, sa jag vänligt och hon nickade och försvann.

jag såg på alfen och mindes en hendelse från det förflutna när de andra hade suttit fängslade i fängelsehålorna och Holly hjälpt dem. Draco, Lucius och Narcissa kom till dörren och tvärstannade när de fick syn på oss och vi log roat
"Det är Laura som vill prata med er" sa jag uttråkat

Jag såg på de tre och de verkade vara sig själva som de var förr, jag suckade ut av lättnad och log.
- Hej, jag har saknat er, sa jag leende och såg på dem.
- Så vart har du varit jag trodde du var död, sa Draco.
- Det är en lång historia, kan jag gå in?, sa jag och vände mig om till Cara.
- Jag tänker sova över här i natt jag behöver få saker och ting ordnade.
Ja, du färstår säkert, de kan hjälpa mig just nu, vi syns väll i morgon?, sa jag och log mot Cara.
- Ta inte illa upp Cara, men du fattar säkert själv att jag inte gillar allt du gör, sa jag och flinade svagt mot henne.

jag såg på Laura och himlade med ögonen
"Som du vill" sa jag och tog Jezebels hand och transfererade oss hem till lägenheten
"vad hon var kort då?" sa Jezebel och fixade lite kvällsmat
"Det är för att jag inte är som jag var när hon lärde känna mig" sa jag och ryckte påaxlarna och vi satte oss vid bordet

Vi såg efter dem och Holly stängde dörren.
- Jag ordnar med mat, sa hon och neg och försvann.
- Så, vad har hänt Laura?, sa Draco oroligt och såg på mig medans vi gick in i matsalen.
Vi satte oss ner och jag berättade hela min historia, det jag minndes.
- Ååå, Laura, jag är ledsen för din skull, vi trodde alla du var död.
Jag är så glad att du lever, sa han och jag kramade om honom.
- Och jag är glad att du lever, att ni är som förr, jag fattar inte allt är så annorlunda.
Jag gillar inte den där Jezebel och inte den Cara blivit heller, sa jag och suckade tungt.
- Nej, du Laura, det gör inte jag heller, sa han hårt och jag log svagt mot honom.
- Ledsen att det inte funkade mellan dig och Cara, sa jag och log svagt och Holly kom in med maten.

jag åt up och såg sen på Jezebel
"Det har varit en riktigt rolig dag" sa jag leende
"Ja trotts att vi knappt dödade någon" flinade Jezebel och drog ner mig i soffan och jag skrattade
"Nej men vi har haft kul ändå" sa jag och stirrade sen in i elden
"Varför så tyst?" sa han och strök mig vöer kinden
"Laura, hon är så annorlunda eller så är det jag som är annorlunda" sa jag fundersamt
"Strunta i henne då, jag gillar dig i vilekt fall som helst" sa han och kysste mig
"Jag gillar dig med" sa jag