Hunger Games (Rollspel)

Jaha vad bra!! Och vad roligt att ni känner varandra!

Men nu måste vi nog köra igång! Jag väntar en stund idag och sen börjar jag okej?!

Okej

Bra

Nej tack men tack ändo

Okej!

Men hörni! Jag kommer vara lite borta men nu kör jag!

Jag stod på plattan och tittade ut över alla anndra rädda, förvirrade, drömlika, modiga och ledsa deltagare. Jag sneglade på den anndre tjejen från d12 och tittade sen snabbt fram igen för helt plötsligt ljuder gånggången och jag springer fram mot alla vapen, jag tar tag i en väska och en pilbåges med ett koger. Jag ser en kniv och tar satts och tar tag i den. Det kommer en tjej springandes mot mig med kniven i högsta hugg, jag drar kniven igenom henne och ser henne falla mot marken hostandes blod, jag ser att det var tjejen från d6. (( hoppas det går bra! Men jag kommer att skriva ner dem som dör men inte just nu för jag är inne på mobilen och som sagt kommer jag inte kunna göra det på två eller tre dagar ))

Gaius höll blicken på Hornet och väntade på signalen. Då den kom störtade han framåt och var en av de första att lämna plattan. Gaius skuffade omkull en flicka på vägen, men hans prioritet var att få tag på ett vapen innan han började döda.
Vissa deltagare struntade i att kämpa om de farligaste vapnen, men Gaius visste att hans chans i att vinna var att vara så dödlig som möjligt. Och det krävde ett svärd i handen.
En dolk fångade hans blick, och Gaius böjde sig ner för att plocka upp den i språng. Då han nådde Hornet kastade han sig in i des mörker, den förste där inne. Två svärd hängde i kors på väggen mitt i mot och han tog ner dem och lädermunderingen som spändes över ryggen.
Sedan vände han sig mot öppningen med ett flin och spetsade en pojke från åttan som försökt ta sig in. Gaius steg ut ur hornet och plockade upp en väska, såg sig om efter sitt nästa offer. Flickan från nian miste sitt huvud i ett smidigt hugg.

När gånggången ljuder tar Aily tag i en ryggsäck och springer sedan bort från blodbadet.

Leia vaknade till när gånggången ljuder. Hon springer och tar ett sjut och en väska.

[Hur ser arenan ut?]

Sonya spejade runt efter någonting som kunde hjälpa henne att överleva. Det viktigaste för henne set ögonblicket var att försöka komma bort från blodbadet. Annars skulle hon antagligen bli helt handlingsförlamad. Hon rös bara av tanken på blod. Signalen ljöd och hon sprang så fort hon kunde och plockade upp så många saker hon kunde på vägen. Hon hade inte dit att titta vad det var hon hade plockat upp. Det enda hon kunde fokusera på var att springa så fort som möjligt bort från striderna som hon visste väntade. Precis när hon nådde träden hörde hon hur folk skrek men hon stängde ute ljuden.