Dragonfliers

Silver ser på Alice och ler. "Bra, tror jag." säger hon och känner på bakhuvudet som hon tydligen slog i. "Lite ont bara." flinar hon.

Alice ler. Hon ställer sig upp. Hon går med bestämda steg mot männen. "Vart tusan är vi?" säger hon.

Silver ställer sig upp och följer efter Alice fram till de där männen. Lite roat ser hon på alltihopa särskilt åt Alice Vad tusan vill ni. Silver tror inte precis att det är rätt sätt att tilltala dem på.

Jag backar in dan lite när Silver reser sig lite. Jag går efter dem fram till männen. Jag sneglar lite på Simon. Var Ellen verkligen tvungen att säga något?! Jag tittar fram på männen och tittar dem i ögonen. " som jag sa min vänner så är vi vid Drakryttrporten." sa mannen lungt. Jag tittar på Alice som jag tycker var modig som frågade så där direkt.

"Men ta oss någon annanstan, snälla. Här är så tomt. Och tyst..." säger Alice och ser sig omkring vid det sista. Tystand, samma sak som ensamhet.

Jag nickar lite för att att jag tycker heller inte om det här stället. Jag ser på dem, helt identiska. Samma vita klädnader, samma gråa skägg och samma gråa frisyr.

"Åh, ni skämtar. Drakar lägger man ju av med tillsammans med blöjorna", stönade Ellen och himlade med ögonen. Männen log enkelt. Sedan tittade den främre på de andra.
"Välkommen till Porten till Drakryttarnas rike", upprepade han. "Ni fem ska uppväcka drakryttarna. Vi ska strax leda er över tröskeln och förklara mer."

Alice ser på Ellen. Sen tittar hon bort och himmlar själv med ögonen. Frågan är vad hon egentligen tänker...
"Bara för att du gjorde det betyder det inte att alla andra gjorde det" säger hon i riktining mot Ellen.
Drakar hade alltid intreserat Alice. Hon tyckte om dem. Det var något specielt med dem. Men det skulle hon få fundera på mer senare.

"Lägg av Ellen." fräser Silver. "Klart drakar finns, bara för du inte har hjärna nog att inse det. Du fattar väll varför de hålls gömda annars skulle de visas på zoo som alla andra stackars djur." säger hon sakligt med ett irriterat ögonkast på henne.

Alice ler mot Silver. Det är ju sant...
Hon vänder sig till männen igen. "Så" börjar hon. "Kan strax var typ nu?"