Animagus-roll (2-4 pers) c:

(Oki. ^^)

Zack andas, den kalla känslan var så gott som borta. Nästan iallafall och mardrömmarna ekade inte i hans huvud längre. Mer som en viskning.. fortfarande där. Väntar på att han ska sova så de kan dyka upp igen... Med ännu ett djupt andetag reser han sig och tar ett steg ut i den "riktiga" korridoren.

(amanda1104/AlexZz: Tåget har stannat, ja. ^^)

När Cira kände hur vinden blåste längs hennes ansikte kände hon längtan efter friheten, hon saknade sommaren redan.
Hon klev lite klumpigt ut genom tåget och upptäckte att hennes grupp av kompisar stod och vinkade intensivt åt henne, Cira suckade och försökte å fram ett leende på läpparna.
Men innan hon gick iväg för att säga hej till sina falska vänner vände hon sig om och såg på Emilé oförglömliga ansikte och vinkade lite lätt mot henne.
"Hejdå, vi kan väl ses någon gång?"

"Visst, självklart! Närsomhelst, säg bara till!" ropade Emilé efter Cira. Hennes vänner harklade inte speciellt... Vänaktiga, i alla fall inte som Emilé skulle ha som vänner. Visst, hans egna "vänner" var ju också så ibland, men det kändes som om Cira var olycklig med dem, och det gjorde Emilé olycklig.

Cira log varmt men försvann iväg till verkligheten igen och gick mot sina vänner som verkade överlyckliga utav att se henne.
"Hej Cira! Vem var killen du pratade med? Han var söt, din nya pojkvän, eller?" Frågade Meadow nyfiket.
"Nej, du vet väl att jag inte skaffar pojkvänner?" Även om Cira inte alltid gillade att vara med hennes avgudande vänner så gillade hon faktiskt stunderna med dem, dem lyssnade och höll hemligheter som om det var på liv och död, men kärleken till Emilé var för hemligt, för farligt att berätta för dem, Cira med en kille? Omöjligt i deras ögon.

Aily och Oscar sätter fart mot en av vagnarna. Aily har alltid kunnat se testralerna eftersom hon såg sin amilj dö...

*tar upp tråden igen xD*

Emilé tittade länge efter Cira, innan han kom tillbaka till verkligheten med hjälp av en knackning på axeln. Han vände sig bakåt och såg rakt in i Caspers välkända ögon. Emilé log helt plötsligt och de båda killarna skrattade och hälsade på varandra.
"Så, hur har ditt sommarlov varit då?" frågade Emilé för andra gången den här dagen, fast den här gången lät det i alla fall som om han brydde sig.
"Jo, det var väl som vanligt, men orka prata om det! Vem var det du tittade efter då?" fortsatte Casper med höjda ögonbryn och ett snett leende.
"Äh, ingen" svarade Emilé med en lätt rodnad på kinderna.

*yeeeeey, trodde den här tråden var död ett tag xD*

"Vi pratade bara lite... Under resan hit." Cira log smått och tittade bakåt och såg Emilé prata med någon, hon ville gå fram ditt och säga saker hon aldrig delat med någon föreut, hon var kär.
"Jag ska bara... Kommer strax tillbaka!" Hennes kompisar stirrade på henne medan hon gick med små steg mot Emilé.
"Du Emilé, skulle du vilja träffas efter öppningsceremonin idag?" Hon försökte göra rösten mindre skakig än föreut, men rösten skakade så mycket att den skar sig.

Casper blev knäpptyst, men Emilé märkte att det inte skulle ta lång tid innan han hysteriskt började skratta. Själv hade Emilé munnen halvt öppen i vad som kändes som en evighet, innan han tillslut fick ur sig:
"Ehm... Ehm... Gärna!" mumlade Emilé, blossande röd i ansiktet.

Eh... Bra, då syns vi sen då!" Jag log och sprang snabbt tillbaka till mina vänner som var djupt fokuserade i sin diskussion om mugglare och deras 'mobiler'.

(Ska vi hoppa till ceremonin?)

((Sure^^ eller, om det är OK för AlexZz och amanda1104^^))