Hemligheter avslöjas (Hogwarts, öppet för alla)

((haha, nej kanske inte xD))

((God, he's just sick. XD))

((Kan komma in nu ))

Plötsligt reser sig Gabbie.
"Jag går nu", mumlar hon och går ut från kupén. Hon ser en kupé med en ensam person i, och andas ut. Gabbie knackar på rutan och öppnar dörren.
"Kan jag sitta här?" frågar hon.

((Yaay! ))

Coralie vänder huvudet mot flickan och nickar. Varför inte, hon sitter ju ändå helt ensam. Fast det gör hon ju oftast.
Hon drar upp benen mot hakan och vänder blicken ut igen. Hon försöker fortfarande komma på vad det var de där andra eleverna viskade om.

"Tack", säger Gabbie och går in. Hon sätter sig mitt emot den andra flickan. Med en lätt suck slår hon upp boken igen.

Ginna letade efter en tom kupé men det fanns bara en med två häxor med.
Får jag sitta här? Frågade Ginna.

Coralie vänder huvudet mot den andra flickan som kommit in.
Hon nickar och vänder åter igen huvudet ut. Det verkar inte som om de här flickorna visste så mycket om henne. I alla fall så såg det inte ut så, men hon kan ju inte läsa tankar.

Jag vill jättegärma vara med!

Mall:

Namn: Alice Duchannes
Smeknamn: Al
Årskurs: 4
Elevhem: Gryffindor
Blodstatus: Fullblod
Utseende: Är en ganska liten tjej, hon är smal, har långt mörkburnt hår (för det mesta, hon är en metamorfmagus), blek hy, gröna ögon och mörka ögonfransar, på vänster handled har hon ett födelsemärke i from av stjärna.
Personlighet: Av vad andra tycker så är hon väldigt modig, hon står alltid vid en behövade väns sida. Hon är intelligent, kreativ och har väldigt bra humor. Hon älskar sport, och hon brukar ofta ta långa promenader i skogen. Hon har ett ganska häftigt humör, så hon vill helst inte bli uppretad, men trots det söker folk upp henne och vill vara med henne.
Hemlighet: Hon brukar vara med vampyrer ibland.
Övrigt: Hon är jagare i Gryffindors quidditchlag och hennes bästa vänner heter Sophia, Sam och Alex.

((^ Välkommen! ))

Gemma såg hur de en efter en lämnade kupén. Tillslut satt hon ensam med en av Ravenclaw tjejerna. Suck. Istället för att förbereda sig för en eventuell konversation dök hon ner i sin ficka och drog fram sina hörlurar och mp3.
En skitbra uppfinning av mugglarna! Hennes mamma visste inte om att hon hade en, och skulle inte bli så glad om hon visste det heller.
Men det var ju bara musik. Inte ens Gemma kunde hålla sig borta från en sån mugglarpryl.

Gabbie tittade upp och suckade. Bara för att hon gick, skulle naturligtvis hela kupén följa med henne, även fast hon mest av allt ville vara ifred. Det var konstigt att ingen verkade förstå det.