prs wolfy & rollspelare

"Hur kan du inte välja döda honom? Jag kan göra det, visa mig bara vart fjädern är." sade Adrian. James kollade på honom och suckade högt, fattade direkt att Adam var i Adrians huvud.
"Skojar du med mig? Tror du inte jag märker om det är du eller?" fnös han och klappade till honom på bakhuvudet.

James ord fick henne att rynka på pannan, vad menade han?
"Du är inte särskilt bra på att gömma dig, flicka lilla." Adrian kikade på henne runt hörnet och log, det var svårt att förstå att någon som såg så snäll ut var besatt av någon så ond.

"Ut ur hans kropp bara, du är så onödig." suckade James och tog tag i Adrians hals. "Älskling, gå till rummet igen." sade han utan att kolla på Stella. Han var så otroligt trött på Adams barnlekar.

"Den här gången kommer du inte att komma undan," hävdade Adrian - eller Adam - stolt och viftade med ett finger i luften, "ditt förflutna kommer att komma ikapp dig. De kommer." Han nickade ivrigt. Stella vände sig lydigt om för att gå tillbaka in till sovrummet och satte sig ner på sängkanten.

James ögon smalnade av lite och han tog ett hårdare grepp om killens hals.
"Vem kommer?" morrade han nästan, ville ju inte alls skada Adrian men blev så otroligt provocerad av Adam. Men han fick ju inte stanna i hans kropp länge så det skulle nog gå att dunka lite vett i honom om en liten stund.

"De kommer," upprepade Adam bara med ett skratt, fann situationen otroligt underhållande eftersom han älskade att provocera James. "Vad gulligt att du har en flickvän, förresten," fortsatte han sedan som om ingenting och förde upp handen till hans hals för att irriterat lossa James grepp om honom.

"Jag kommer döda dig, Adam. Jag tänkte verkligen ge dig en chans." sade James lugnt och kramade hårdare om hans hals. Han reste sig upp och granskade honom noggrant, nu fanns det inte mycket som talade för att Adam skulle få leva.

"Jag har alltid varit det svarta fåret, inte sant? Du är en lyckost för du kommer få en chans. Och du kommer få göra flera val. Förhoppningsvis fattar du de rätta besluten annars kan de kosta dig mycket," småsjöng Adam.

"Du gjorde dig själv till det svarta fåret. Gång på gång har du gått bakom min rygg och jag har släppt det varje gång för att du är som en bror för mig, men gränsen går vid henne." sade han allvarligt, kände att han kunde dela med sig av hur viktig Stella var då han ändå skulle döda Adam.

"För att jag är som en bror för dig? Du väljer en smutsig och äcklig människa över mig," spottade han ilsket ur sig. Han brydde sig inte det minsta om vad som skulle hända med människan, hade hon hållit sig borta från James skulle inget av det här behöva hända.