Voldemorts dotter och den flammande bägaren [sv]

Nu har jag läst den och den är underbar,inget du skriver kan inte bli det. Jag vill veta vem detär, grrrrrrr! XD

haha tackar ^^

ja ni får se vad som händer

Jahapp då får jag ta och läsa om den här för jag upptäckte att jag inte kom ihåg allt XD och fortsätta läsa ditt jättelånga rollspel XD

haha ja gör så xD

omg hur orkar du läsa mina rollspel xD de är ju as kassa och miljoner stavfel xd

SUPERBRA!!!!!!! Det skulle inte förvåna mig och Cara skulle bli utvald. Även om hon inte lagt i sitt namn.

Tack Amanda ^^ haha ja du får se vad som händer

Jätteawesome

Bra!!!

här är nästa del och jag hoppas den är uppskattad ^^

"Lika bra att jag fortsätter berätta nu medans jag har tid. Tryck på knappen"

Vi alla höll blicken fäst på Dumbledore som tittade på lappen
"Viktor Krum" sa han tillslut och jag märkte att dem som applåderade mest var inte hans skolkamrater, jag hann slänga en hastig blick på Haltor som såg ytterst besviken ut. Men vem skulle inte göra det om man färdas från Ryssland för att bara bli åskådare? Bägarens flammor ändrade åter färg och Dumbledore tittade ner på lappen han fångat.
"Beauxbatons förkämpe är Fleur Delacour" sa han och en blond tjej reste sig upp när applåderna bröt ut, hon försvann in efter Krum till det rum som låg bakom Stora salen. Snart om stunden som alla hade väntat på, den stund då Hogwarts deltagare skulle avslöjas. Dumbledore fångade den tredje pergamentbiten och läste namnet och log sedan.
"Hogwarts deltagare är Cedric Diggory" sa han och eleverna som satt på Huffelpuffbordet jublade och jag såg på Cedric, det kunde bli intressant att se hur han klarade sig. "Nu när vi har alla deltagare så…." började Dumbledore men avbröts när bägarens flammor åter färgades röda, vi alla såg förvånat på den. Vad skulle det här betyda? Var det något som de inte berättade för oss, men lärarna verkade lika förvånade som oss andra. En fjärde bit pergament för upp ur bägaren och Dumbledore fångade den. Genast blev rektorn blek och jag förstod att det bara kunde vara dåliga nyheter.
"Harry Potter" sa han långsamt. Alla vände sina blickar mot Harry, det kunde inte vara möjligt. Tystnaden var total, ingen applåderade, ingen jublade alla bara satt tysta och såg på honom. Sen plötsligt började eleverna bua och jag förstod att de var arga, men jag förstod även att det inte var som det skulle. Det var inte möjligt att få bägaren att utse två deltagare från samma skola.
"Upp med dig" sa Hermione och puttade upp Harry som gick på stapplande ben mot lärarbordet. Jag vände min blick mot Moody som såg på mig och log ett kallt leende. Ligger pappa bakom det här? Men varför skulle han göra det? Jag såg på Severus men han tittade inte tillbaka, hans blick var fäst på Harry, en blick full av hat. Harry försvann till det bakrerummet med domarna och några av lärarna. De elever som var kvar i salen protesterade högt, alla utan Gryfindoreleverna som verkade förvånansvärt glada över det hela.
"Det hela kommer redas upp och undertiden får ni återvända till era sovsalar" sa Sprout som ställt sig upp, eleverna såg missnöjt på henne men de började snart röra på sig.
"Hur tror ni han gjorde?" frågade Dean och jag bara ryckte på axlarna. Jag förstod att Harry inte gjort det själv men om pappa låg bakom det tänkte jag inte säga något. Jag hade allt för många gånger hjälpt mina vänner och stoppat min far, men inte i år!
"Jag vet inte men jag tycker han kunde sagt något" muttrade Ron surt och jag höjde ett ögonbryn men sa inget. Jag följde med strömmen av elever upp till Gryffindortornet och jag slog mig ner i ett hörn och sjunk in bland skuggorna. Om pappa låg bakom det hela så fanns Barty på skolan för att se till att Harry klarade tuneringen, men varför skulle han klara den? Vad hände om man klarade tuneringen? Jag tittade undrande rakt fram.
"Hon skrämmer mig när hon gör så där" viskade Katie och jag låtsades inte höra dem.
"Han får vara med" sa Fred högt när han kom in med George och Lee i släptåg. Jag tittade snabbt upp och såg att de hade mat med sig och jag suckade. Så det var nu det började? Jag undrade om jag skulle prata med Severus om det hela, men jag var inte säker på om han skulle gå till Dumbledore i så fall och stoppa det hela. Nej den som jag behövde prata med var Barty men han skulle inte avslöja något. Jag ryckte till när eleverna började jubla och jag såg att Harry hade kommit in och jag märkte att han inte direkt var förtjust i det hela. Inte konstigt, det skulle knappast bli lätt att tävla mot människor som är tre år äldre och kan mer magi än sig själv, och inte bara det uppgifterna kunde utan tvekan ta död på än. Var det min fars plan? Att döda honom under tuneringen? Barty var kanske inte alls här för att se till att Harry överlevde tuneringen han kanske skulle se till att det blev hans död? Jag skakade på huvudet, hur mycket jag än funderade skulle jag inte få ett svar på det. Nej jag fick helt enkelt vänta och se vad som skulle komma ske. Jag reste mig upp och gick upp till mitt rum, tumultet där nere gav mig huvudverk, jag behövde lugn och ro. Jag tände brasan och satte mig ner i stolen.
"Du ser bekymrad ut?" sa Kira och jag vände mig om mot henne och suckade.
"Familjegrejer. Jag vet aldrig vad min far planerar och det irriterar mig. Hade det varit för mycket begärt att han kontaktade mig?" frågade jag och Kira tänkte just svara när det knackade. Jag tittade förvånat på dörren och gick sedan för att öppna så fort alla fotton med mig och Voldemort var borta. Jag la huvudet på sned när Harry stod utanför. Jag släppte in honom och han satte sig sorgset ner i en av fåtöljerna.
"Säg inte att du också tror att jag anmälde mig själv?" frågade han lågt och jag gick fram till Kira och lyfte upp henne.
"Nej det tror jag inte. Att lura bägaren kräver magi, magi som verken du eller någon annan elev på skolan besitter" sa jag och satte mig ner i fåtöljen som jag just lämnat.
"Inte ens du?" frågade han och jag tittade på honom.
"Är det de du tror? Att jag anmälde dig?" sa jag och han svarade inte "Harry jag önskar inte se dig död tro inte det" sa jag och han väntade på ett svar och jag suckade "Nej inte ens jag. Jag är ingen mirakel kvinna"
"Du har enda Merlin som morfar" sa han och jag skrattade.
"Det betyder inte att jag kan göra vad som helst" sa jag enkelt och han nickade. "så vad bekymrar dig?"
"Ron" sa han och jag nickade, som jag befarat var Ron avundsjuk på honom. Ibland undrar jag hur Ron tänker eller om han snarare inte tänker alls?
"Han kommer förstå tids nog" sa jag bara och stirrade in i elden.
"Jag hoppas du har rätt. Jag förstår inte varför alla tror att jag anmälde mig själv?" sa Harry och jag suckade lite.
"Harry på något underligt sätt är det alltid du som råkar ut för allt och människor tror att du har mer magi än många andra, inte bara vanlig magi utan även också svartmagi" sa jag enkelt och tittade på honom.
"Det är befängt" sa han och jag nickade.
"Jag som din vän vet det, men för alla andra som bara hör rykten så är det kanske inte så konstigt" sa jag och log sorgset "Men du bör sova nu" sa jag och han tittade på mig.
"Kan jag sova här i natt?" frågade han och jag tittade undrande på honom.
"Om det gör dig gladare så antar jag det" sa jag tveksamt. Av någon anledning kändes det konstigt att sova i samma rum som Harry, när det bara var vi två. Kanske berodde det på att han var min fars fiende? Jag skakade åter på huvudet, Harry är din vän glöm inte det! Sa jag till mig själv och satte tillbaka Kira i sin bur och bytte sedan om och la mig ner i sängen. Harry tittade tveksamt på mig.
"Jag kan fixa en egen säng till dig om det känns bättre" sa jag och han bara skakade på huvudet och la sig sedan så långt ut i kanten på sängen han kunde och jag suckade lite men sa inget. Jag var för trött för att orka kommentera det.
"God natt Harry" sa jag och slöt mina ögon.
"God natt Cara" svarade han lågt innan vi somnade.

"Det var för många år sedan detta hände. Det var ett år olikt alla andra. Men nu har jag inte tid med er"

*kash*

oh no jag måste ätt så jag kan inte läsa nu
bara så himmla bäst