Ariana och Draco <3

Titel: Ariana och Draco ♥
Handling: Det handlar om en flicka som heter Ariana. Hon skall börja på 4 i Hogwarts. Hon är en renblodig häxa. Hon träffar en pojke: Draco. Ariana har en massa hemligheter för Draco och han undrar ju så klart vad de är för hemligheter. Ariana träffar även nya flickor som hon lär känna.
Klar: Neeeejj
Huvudperson: Ariana och Draco
Lite info om karaktärerna:

Ariana: Hennes riktiga namn är Katarina Ariana Black. Hon vill först bli kallad till Ariana men sen vill hon bli kallad till Katarina eller Kata. Ariana gillar inte sitt namn så hon håller det hemligt.

Draco: Draco Lucius Malfoy är hans riktiga namn (Hmm.. va intressant) Draco börjar gilla Ariana mera och mera för varje dag och så en dag ber Draco att få träffa henne men han känner att de är något han missat. Hur ska de här gå?
----------------------------------------------------------------------
Kap 1 Resan

"Snabbt nu, annars missar du tåget, Ariana", sa hennes mamma. "Jaa, jag kommer", ropade jag. Jag skulle börja mitt fjärde år på Hogwarts. De skal bli så spännande. Jag sa hejjdå till mamma och pappa och så for jag in på tåget. Jag hittade en ledig sittplast. Jag satt helt ensam tills en flicka kom och frågade om hon fick sitta här också för allt annat var fullt. Jag svarade ja såklart. "Jag heter Lucy", svarade flickan. "jag heter Ariana", svarade jag. "Trevligt att träffas", sade Lucy. Vi satt och berättade om våra liv till varandra, tills några pojkar kom in till oss. "Haha! Titta vilka små myror vi har här", sade en pojke. Pojken var kort och ganska tjock. "Hör du jag e åtminstone längre än du!", sa jag argt tillbaka. Pojkarna försvann efter en liten stund. Jag fortsatte att prata med Lucy tills två pojkar som var ganska långa kom och frågade om dom också fick sitta här. Jag sa ja till dom. "Jag heter Ron, Ron Weasley", sa en pojke med rödbrunt hår. "Och jag heter Justin", sa den andra pojken. " Jag heter Ariana och de här är Lucy." "Trevligt att träffas", sa Lucy. Och pojkarna slog sej ner bredvid Lucy. Resan gick fort och snart var dom framme.

Kommentera om jag ska fortsätta

Ja fortsätt. :>

Kap 2 Sorteringen

Vi hade kommit fram till Hogwarts och nu stod vi ansikte mot ansikte med nån Professor McGonagall. "Ni kommer en och en upp till pallen och så tar ni hatten på er," sa Professor McGonagall. En och en for dom upp till pallen. "Ariana," ropade McGonagall. Alla stirrade på mej för jag hade helt kålsvart hår och grön pannlugg. "Hmm... Du har huvudet på skaft, mod mycket mod har du å. Jag vet vart du skall: SLYTHERIN. Alla i Slytherins bord klappade sina händer. Jag satte mig redvid några pojkar. Pojkarna kände jag igen från tåget. De var den där korta pojken som kallat mig myra. "Vad stirrar ni på??", sa jag argt till dem. Dagen gick fort och jag trött. Vi for till uppehålsarummet nere i fängelsehålorna. Vi flickor babblade hela tiden om en massa pojkar. Jag själv var helt uttråkad medan alla andra var så upphetsade. "Jag sticker nu," sa jag till dom men dom hörde int, så jag for bort. Jag satte mig i soffan. "Får jag slå mig ner här??", frågade pojken som hade jätte ljust hår. Jag svarade int. "Jag heter Draco Malfoy och du måste vara Ariana." "Jaa, men vad bryr du dej i det??", frågade jag argt. Draco var på väg bort därifrån men jag hejdade hohnom. "Nej, gå int. Jag menade inget dumt2, sa jag. "Varför är du sån där då??", frågade Draco. "Jag har hela mitt liv blivit kallad till myra och en massa annat bara för att jag alltid varit annorlunda. Jag har hela mitt liv blivi slagen av alla flickor i min förra klass och alla pojkar", sa jag med gråten i halsen. "Men varför sa du de int då??", frågade Draco. "Jag... jag var rädd att... att jag skulle bli lika misshandlad här som där", sa jag. Jag började gråta för jag tänkte på det. Draco gav mig en kram och jag kände mig genast lite bättre. "Du kommer int att bli misshandlad här", sa Draco. Det började bli sent och jag for och sova.

Kommentera om ni vill att jag skall fortsätta

bra fortsätt!
Är ny Läsare!

Kapitel 4 Del 1 av 2

Jag vaknade nästa morgon till att flickorna babblade. Jag steg upp och tog på mig kläderna. Sen gick jag till flickornas toalett och sminkade mig. Då jag kom ut såg jag att flickorna som just varit vid sängarna nu var vid toalett dörren.
- Vad gjorde du och Draco igår natt? frågade en flicka vid namn Alva.
- Vi prata bara, svarade jag.
- Nog gjorde ni något annat å, sa Pansy till mig.
- Vill ni veta vad vi gjorde?, frågade jag.
Flickorna tittade på varandra och nickade entusiastiskt mot mig.
- Pansy, kan int du berätta vad vi gjorde? frågade jag Pansy.
Hon tittade upp från golvet och tittade på mig med blicken "hur visste du att jag smugit på er?"
- Visst, om du insisterar.
Hon började berätta allt hon hört och sett. Alla tittade på varandra och sen titta dom på mig.
- Ni behöver int ställa några frågor. Jag tror ni vet alla svar redan men om ni måste så fråga vid morgonmålet, sa jag efter att Pansy berättat klart.
Efter de gick alla flickor (inklusive jag) till Stora Salen för morgonmål. Dumbledor hade något att säga.
- Jag har något att anmärka er. Jag efter många härliga år här på Hogwarts skall nu tyvärr lämna er. Jag har jobbat här länge och känner att jag ska dra mig tillbaka, sa han.
Ett svagt viskande bröt sig ut över salen. Sen fortsatte han.
- Jag har också nöjet att berätta att ni har både några nya lärare och en ny rektor på skolan. Ska vi börja med lärarna. Den första är Regulus Black. Han skall bli den nya föreståndaren för Slytherin. Den andra nya läraren är Bellatrix Lestrange. Hon skall bli er nya rektor och försvar mot svartkonster lärare. Och den tredje är Elladora Black. Hon skall bli er nya trolldrycks lärare. En applåd för alla nya lärare och den nya rektorn, sa han.
Alla applåderade och vissa bus visslade. Dumbledore satt sig ner och maten dök upp på tallrikarna. Jag började äta direkt för att jag var ganska hungrig. Jag avbröts av en röst jag kände igen.
- Hej på dig Ariana, sa någon.
De var Draco som hade suttit bredvid mig hela tiden. Crabbe och Goyle satt mittemot honom.
-Hej på dig själv, svarade jag.'
Alla flickor satt och flinade till mig.
- Vet du vad jag just kom på? sa Pansy.
- Nä, vad? frågade Alyssa.
- Vi vet ju int vad Ariana heter på riktigt. Jag skulle jätte gärna villa veta vad Ariana heter på riktigt, sa Pansy.
Jag tittade upp från maten.
- Ja, de skulle vara kul, sa Alva.
Alla vände sig mot mig. Jag tittade med stora ögon på alla andra.
- Jag tro int ni vill veta någonting om mig, svarade jag.
Draco tittade på mig med stora ögon och en min som jag kände igen.
- Jo, snälla. Nog får vi veta, sa Pansy.
- Senare, svarade jag
Alla flickor tittade besviket på mig.
- Jag lovar ni får veta senare, sa jag med en så glad röst som jag fejkat.
Alla flickor började flina mot mig. Draco tittade på mig med en frågande min.
- Är det något du vill berätta för mig Ariana? frågade han.
-Ne, inget alls, svarade jag.
De kändes som en sten då jag ljög för honom. Draco fnös och svängde till sin tallrik. Jag kände mig väldigt dum så jag steg upp och gick därifrån. Pansy, Alyssa och Alva tittade först på varandra och sen ganska surt på Draco och följde efter mig. Jag gick med stora steg till lektionen nere i fängelse hålorna. Pansy, Alyssa och Alva måste springa efter mig.
- Ariana! Vänta, vänta Ariana, ropade Pansy.
- Vad? frågade jag argt.
- Va e de som pågår Ariana? frågade Alyssa.
- Inget, inget e på gång, svarade jag.
- Vi vet att de e nåt på gång, sa Alva.
- Plus att du LOVA att berätta till oss, sa Pansy andfådd.
- Vill ni så hemskt gärna veta? frågade jag.
Alla nickade i takt med varandra.
- Okej, men gnäll int sen då ni fått veta allt om mig, sa jag.
- Vi lovar, sa alla samtidigt.
- Okej. Mitt riktiga namn är Katarina Ariana Black. Jag vill int att ni kallar mig Ariana utan Katarina eller Kata ska ni kalla mig, sa jag.
- Vänta, e du släkt med dom två nya lärarna? frågade Alyssa.
- Ja. Regulus är min pappa och Elladora e min mamma och Bellatrix är min moster, svarade jag röd som en tomat i ansiktet.
- Coolt, sa Alva.
- Jag är deras ända bar för att min bror dog då han var liten. Vet int till vad, sa jag.
- Beklagar sorgen, sa Pansy.
- Du behöver int beklaga sorgen. Han finns fortfarande här inne i mitt hjärta ♥.
Då jag hade berättat allt till dom så var nästan alla inne i klassen. Jag satte mig längs bak med Pansy och Alyssa och Alva satt vid pulpeten bredvid oss. Efter en stund kom Elladora in.
- God morgon allesammans, sa hon.
- Idag ska vi lära oss "Bombarda Maxima" eller även känd som "Bombarda" om man vill använda den kortare versionen. Nå, är det någon som kan förklara vad formeln gör? frågade hon.
Smutsskallen Lucy räckte upp handen snabbare än man kunde säga "Äggsoppa".
- Ja...?
- Lucy. Jag heter Lucy.
- Ja Lucy. Vad gör besvärjelsen?
- Bombarda eller Bombarda Maximus spränger föremål som tex. är i vägen för någon. Man kan tex. spränga väggar...
- Tack, jag tror att de räcker, sa hon.
- Kata, man märker att de är din mamma, sa Pansy.
- Ja, visst gör man, svarade jag ironiskt.
- Ursäkta men vem är det som pratar på mina lektioner? frågade hon.
Pansy och jag tittade ner i böckerna.
- Vem var det som pratade? frågade hon en gång till.
Ingen svarade utan alla bara tittade runt och letade efter den skyldiga.
- Nå, om ingen vill säga så får jag väl ta reda på de själv. På mina lektioner pratar man inte utan tillåtelse, sa hon strängt.
Alla satt tysta som möss och bara tittade runt. Elladora gick runt och tittade på alla elever med en sträng blick. Jag gömde mitt ansikte i boken så att hon inte skulle se att de var jag. Efter en stund gick hon tillbaka dit fram och började prata. Efter 70 minuter var lektionen slut. Jag trängde mig först för att int min mamma skulle se mig. Pansy, Alyssa och Alva kom därefter. Vi hade håltimme nu så vi bestämde oss för att gå till trädgården. Vi prata en massa och berättade hemligheter till varandra. Jag kände på mig att något inte var rätt.
- Hörni. Känner int ni också att vi blir förföljda? frågade jag.
- Ja faktiskt, nu när du seger de, svarade Alyssa.
- De e sekert ba dom där nyfikna killarna som altid ska hänga efter oss snygga tjejer, svarade Alva skämtsamt.
Vi fortsatte att gå över gräsplanen till trädgården. Då vi var framme så satte vi oss ner på en bänk och började prata.
- Jag ska fara och kolla vad killarna gör bakom buskarna, viskade Pansy. Jag tror att jag far på WC nu, sa Pansy med hög röst för att avleda killarna.
- Okej. Vi väntar här, svarade jag.
Pansy gick en bit mot slottet men sen svängde hon då hon var utom synhåll för pojkarna. Vi fortsatte att prata. Plötsligt hörde vi ett flickaktigt skrik och såg alla pojkar hoppa ut från buskarna. De var Draco som hade skrikit som en liten flicka. Vi började skratta då dom hoppade ut från buskarna.
---------------------------------------------------------------
Hoppas ni gillade kapitlet Ska jag fortsätta ??

Kap 4 Del 2 av 2

Då pojkarna hoppade ut från buskarna så skrattade vi ganska så mycket. Pojkarna var inte alls glada av att Pansy hade skrämt dom.
- Vad var det där bra för? undrade Goyle.
- Jag tycker att ni är ganska barnsliga då ni smyger på oss så där, sa Pansy ironiskt.
- Men vi ville ju också veta vad de handlar om, sa Crabbe.
Draco tittade på mig med en sur blick och jag förstod int den. Jag personligen tyckte att Draco såg ganska sårad och allvarlig ut.
- Ja, men kanske Ariana vil prata med oss. BARA oss, sa Alyssa.
Draco såg ut som att han skulle sprängas. Efter att Pansy, Crabbe och Goyle hade grälat en liten stund så öppnade jag munnen.
- Jag tycker att vi borde gå tillbaka till slottet för att vi inte ska missa timmen.
- Tycker samma, sa Alva.
Vi började gå mot slottet med pojkarna efter. Alva, Alyssa och Pansy babblade medan jag gick tyst bredvid dem.
- Oops, jag tror att jag glömde jackan i trädgården, sa jag. Jag kommer snat.
- Visst, du vet var vi sedan är.
Jag började springa mot parken men sedan saktade jag in. Jag hade ljugit om att jag glömt jackan här jag ville bara komma bort från allt skit. Jag hade inte märkt att Draco hade följt efter mig. Jag satte mig ner på bänken och tittade i mina händer. Jag började höra ljud så jag tog trollstaven fram. Efter att ha hör ljud dom senaste 10 minuterna så kom Draco.
- Ska int du börja gå mot slottet? undrade Draco.
- Nej ! skrek jag halv gråtande.
- Okej okej..... Ta det lungt nu. Varför ska du int tillbaka till skolan? frågade Draco.
- Jag vill int. Kan du int bara låta mig va ifred? sa jag och steg upp o gick bort.
Draco tittade på mig medan jag försvann mot slottet. Jag började gråta på vägen till slottet. Klockan var väldigt mycket och jag hade missat många timmar. Jag var ganska trött så jag gick och sova.
---------------------------------------------------------------
Hoppas kapitlet var tillräckligt långt Jag har inte kunnat skriva på jätte länge eftersom att jag haft en massa prov och så mycket annat men här har ni ert kapitel Hoppas ni vill fortsätta att läsa de